# ID: svediakorp-gov403890
# author: Peijs (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det här parlamentet skulle inte fungera längre om det inte fanns någon luftfart.
Vissa skulle säkert inte misstycka.
Vi behöver dock all vår uppmärksamhet för att kompensera de effekter som sektorns snabba tillväxt har på miljön.
En del saker skulle jag vilja understryka igen.
Jag anser att Europeiska unionen måste stödja ICAO-processen.
Det är endast i det internationella organet som man kan diskutera skärpta regler för det buller som flygplanen alstrar.
Vi måste dock vara försiktiga.
Förslagen om nya normer har nämligen stora konsekvenser för hela den europeiska luftfartsindustrin.
Konkret skulle en mycket strängare norm än den nuvarande betyda att 1067 stycken av de nuvarande 3300 flygplanen i Europa skulle behöva bytas ut.
En sådan snabb och forcerad utfasning gör det nästan omöjligt att byta ut dem mot nya flygplan, bland annat genom den låga produktionskapaciteten för nya flygplan.
Vi har bara två tillverkare.
Följderna för den europeiska luftfarten är inte svåra att tänka sig.
Den europeiska luftfarten skulle bli tvungen att överlåta en del av marknaden till konkurrenterna och frågan är om det är till någon fördel för vår säkerhet.
Dessutom medför det en avsevärt minskad sysselsättning med alla problem som det innebär.
Flygpriserna kommer att stiga.
Jag inser mycket väl att det vore bra för vissa men tänk på att det för flygresenären på korta avstånd, i motsats till vad en av mina kolleger nyss sade som hellre vill se oss alla på tåget, inte för den kollegan utan för flygresenären på korta avstånd, inte är ett verkligt alternativ.
Medlemsstaterna, och särskilt mitt eget land, Nederländerna, är mycket långsamma när det gäller att anlägga höghastighetståg som skulle kunna utgöra ett verkligt alternativ på korta avstånd.
Stora påtryckningar måste utövas på flygplanstillverkare för att göra planen renare och mindre bullersamma.
De nya normerna kan därför inte skjutas upp för evigt.
Det skall vi försöka göra i internationella sammanhang, men vårt tålamod är inte oändligt.
Till sist utvecklingen av bullerkänsliga flygplatser.
Jag tycker att mätningarna verkligen måste ske objektivt och att man inte uteslutande skall utgå från de kringboendes klagomål.
Det måste komma en internationell norm men vissa flygplatser som inte alls utgör någon belastning för människorna i närheten måste undantas för att inte hämma deras utveckling.
