# ID: svediakorp-gov403874
# author: Sacconi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 300
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som redan framhållits av föredraganden och av Lange är detta positiva slut på lagstiftningsprocessen bra, inte bara på grund av det som direktivet fastställer, utan också därför att det blir inledningen på en process, och vi kan ana en gradvis anpassning av hela produktionsprocessen i en sektor som är så grundläggande som bilbranschen, samt en revidering av hela processen från fordonens projektering till valet av nya material och komponenter för att möjliggöra en effektivare återanvändning.
Man jämkar inte bara samman produktionstekniska synpunkter och kravet på att skydda miljön, utan man öppnar - jag upprepar, i en bransch som är så viktig som denna - en väg, den som på sin tid definierats som en ekologisk omdaning av ekonomin.
Resultatet uppnåddes naturligtvis först efter en komplicerad förhandling med fordonstillverkarna, som äntligen accepterat att ta på sig det ekonomiska ansvaret för skrotningen från och med år 2007.
Slutligen anser jag det vara viktigt att stryka under en annan aspekt, som är av mer renodlat politisk-institutionell natur.
Låt oss tala i klartext: vi är alla medvetna om att vi inledde förlikningsprocessen med positioner som låg långt ifrån varandra - kanske också med en viss dos interinstitutionell spänning mellan parlamentet och rådet - och med stora nationella skillnader, såväl vad gäller erfarenheter som intressen.
Tack vara alla inblandade parters ansvarskänsla och engagemang kom vi ändå fram till en gemensam ståndpunkt när det gäller en fråga som är mycket het och mycket viktig och vi kunde på så vis lägga ytterligare en tegelsten i det europeiska bygget: och med tanke på den tid vi lever i, med tanke på den allmänna debatt som äger rum, så är detta resultat inte att förakta.
