# ID: svediakorp-gov403854
# author: Myller (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 246
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även jag vill framföra ett speciellt stort tack till föredraganden Lienemann, eftersom vi alla såg hur engagerad hon var i detta arbete.
Dessutom fick parlamentet i ganska hög grad igenom sina synpunkter, i synnerhet den viktiga frågan att vi äntligen inom synhåll har en situation att man inte längre kan släppa ut farliga ämnen i grundvattnet.
Enligt min mening borde det vara alldeles solklart, att när vi vet att ett ämne är farligt släpper man absolut inte ut det i grundvattnet, eftersom vatten är för människan en ytterst viktig källa till bland annat hälsa.
Det är förstås bara beklagligt att tidsplanerna för att genomföra detta är orimligt långa.
Allt som allt måste man säga att vi i Europeiska unionen inom vissa områden gjort framsteg.
Inom många områden har till exempel samhället och industrin skött sin egen del på ett relativt bra sätt.
Jord- och skogsbruk utgör fortfarande problemområden med sina utspridda belastningar.
Dit måste man få mera kraft.
För konsumenterna är det naturligtvis viktigt på vilket sätt konsumtionen styrs, och där står avgifter och skatter i en klass för sig.
Därför är det för mig aningen svårt att förstå att man ens kan tänka på det sättet att vatten skulle vara en förnödenhet som skall betalas med gemensamma skattepengar, eftersom det är bara med hjälp av avgifter som man verkligen kan styra konsumtionen i en vettig riktning.
