# ID: svediakorp-gov403852
# author: Lienemann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar, kära kolleger!
Jag tycker att vi tillsammans har gjort ett värdefullt arbete genom att förverkliga detta ramdirektiv om vattenpolitiken.
Vi har gjort ett värdefullt arbete och ett gemensamt kompromissarbete.
Men det är en kompromiss som medför en hög kravnivå, vilket jag tror innebär ett kvalitativt och kvantitativt steg framåt i vattenförvaltningen.
På lång sikt måste Europas medborgare överallt få åtnjuta vatten av hög kvalitet, vare sig det handlar om ytvatten eller grundvatten.
Kompromissen blev en möjlighet tack vare Europaparlamentets aktiva engagemang och det styrkeförhållande som parlamentet lyckades skapa, och tack vare alla gruppers mobilisering, särskilt de skuggföredraganden som har bistått mig och även tack vare Provan, ordföranden i vår delegation under denna svåra förlikning.
Men jag skulle också vilja tacka de andra aktörerna: självklart kommissionen, som har fått spela en roll som medlare och teknisk innovatör, och som har gjort det med stor principfasthet och effektivitet, samt fru kommissionären och alla kommissionens tjänsteenheter.
Jag vill även tacka rådet, särskilt det portugisiska ordförandeskapet och dess utrikesminister Pedro Silva Perreira, som har möjliggjort detta avtal.
Det vill jag särskilt betona, eftersom de ansträngningar som direktivet kräver med all säkerhet är svårare att genomföra för länderna i södra Europa än för andra länder i gemenskapen, som är mer gynnsamt belägna vad gäller vattenförsörjning.
På vilka punkter har då framstegen varit betydande?
Första punkten: direktivets karaktär har ett ytterst bindande rättsligt värde.
Andra punkten: den fråga som vi i parlamentet anser central kommer att verkställas, dvs. att utsläpp av prioriterade farliga ämnen måste elimineras och upphöra helt och hållet.
Ni känner till att kammaren önskade att direktivet skulle vara förenligt med de åtaganden som har ingåtts inom ramen för Ospar-konventionen, och det påpekas i direktivet.
Den mekanism som har inrättats innebär att en prioriteringslista över farliga ämnen kommer att upprättas vart fjärde år.
Det rör sig om farliga ämnen, vilkas kvantitet måste minskas, och prioriterade farliga ämnen, som helt enkelt måste elimineras.
För det tredje hade vi den känsliga och viktiga frågan om grundvatten.
Vi stötte på svårigheten att strikt fastställa vad det är vi kallar en god grundvattenstatus.
För att ge en definition på denna status föreslogs ett " dotterdirektiv " - ett direktiv underordnat ramdirektivet.
Parlamentet var något oroligt för att detta nya direktiv skulle erbjuda ett tillfälle för att skjuta upp kraven i fråga om bekämpning av föroreningar och omedelbara åtgärder för att förhindra föroreningar av grundvattenförekomster.
Därför ville vi först och främst, och det lyckades vi uppnå, att om direktivet inte röstas igenom av parlamentsledamöterna skall medlemsstaterna utfärda regler som gör att en god grundvattenstatus kan garanteras.
I den händelse medlemsstaterna inte utfärdar sådana regler - detta är en sorts damoklessvärd - och om de når en nivå på föroreningar som motsvarar 75 procent av de tillämpliga nivåer som anges för en bra grundvattennivå, måste medlemsstaterna vända den uppåtgående tendensen.
Allmänt sett tar direktivet hänsyn till parlamentets vilja att se till att medlemsstaternas åtgärder skall vända den konstaterade tendensen att föroreningarna ökar i grundvattenförekomster.
Kära kolleger!
Det verkar således som om vi har lyckats få till stånd en anordning som gör att vi kan ta stora steg framåt.
Och det gäller inte bara de allmänna principerna, utan även att de fattade besluten också kommer att bli effektiva.
Vi måste ändå tillsammans ge prov på vaksamhet, först och främst när det gäller alla " dotterdirektiv " som kommer att underordnas ramdirektivet.
Vi kommer att vara medbeslutande aktörer vad gäller prioriteringslistan över farliga ämnen.
Ett första betänkande har redan granskats i utskottet och en föredragande har utsetts.
Den andra stora fråga som kammaren måste mobilisera sig för är innehållet i ramdirektivet om grundvatten.
Kort sagt tror jag att vi har tillryggalagt en avgörande väg.
Vi kommer att fullfölja denna kollektiva mobilisering, men jag har en känsla av att Europa går in i en ny era med det här ramdirektivet, på tröskeln till det 21: a århundradet.
Skyddet av den grundläggande resurs som vattnet faktiskt är kommer att bli en prioritering för offentliga åtgärder och samtliga aktörers interventioner, oavsett om det handlar om jordbrukare, industriidkare eller användare.
I vilket fall som helst är detta avsikten med vårt direktiv, och jag tvivlar inte på att kommissionen och medlemsstaterna kommer att se till att det genomförs.
