# ID: svediakorp-gov403812
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 353
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman!
De två grundläggande frågorna är om harmoniseringen av socialpolitiken kommer att öka och om kommissionens behörighet i socialpolitiska frågor kommer att utvidgas.
Jag skall börja med rådets beslut i Lissabon, i vilket man betonar behovet av att kombinera konkurrenspolitiken och politiken för social sammanhållning, behovet av att modernisera den sociala modellen, behovet av att investera i människan samt bekämpningen av den sociala utslagningen.
I enlighet med fördragen har kommissionen, självfallet, ingen möjlighet att föreslå strategier i frågor som rör socialpolitiken.
Men det måste framhållas att det efter Lissabon finns en samsyn i rådet, ett enhälligt beslut om att samarbeta på det socialpolitiska området och att utvidga metoden med öppet samarbete även till frågor som den sociala utslagningen, eller till frågorna om socialt trygghet.
Jag måste framhålla att man i den dagordning som lades fram i juli och som utarbetades i särskilt samarbete med parlamentet och föredraganden från utskottet för sysselsättning och socialfrågor, Van Lancker, noggrant beskriver de åtgärder och verksamheter som rör socialpolitiken inom fördragets ramar, men det sägs också uttryckligen att en harmonisering av socialpolitiken inte kommer att eftersträvas.
En sådan anses för övrigt vara omöjlig.
Våra förslag kan dock genomföras med verktyg som den sociala dialogen, strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, som har en stor budget, mainstreaming, politisk analys, forskning och, slutligen, lagstiftning.
I juli 1999 presenterade kommissionen ett nytt meddelande med titeln " En samordnad strategi för att modernisera social trygghet ".
I detta finns två huvudlinjer.
Den ena är bekämpning av social utslagning och den andra det framtida samarbetet i frågor som rör social trygghet och pensionssystem.
När det gäller båda dessa mål, hör antagandet och genomförandet av sociala visare som är nödvändiga för att vi skall kunna utvärdera vår politik, fastställandet av mål som rör fattigdom och kultur - någonting som kommer att diskuteras under det franska ordförandeskapet - och en överenskommelse om axlar som rör pensionernas livsduglighet till kommissionens prioriteringar.
