# ID: svediakorp-gov403750
# author: Lannoye (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 471
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Ännu en gång får vi ta itu med en debatt om grundläggande etiska frågor till följd av utvecklingen av biotekniken tillämpad på människan.
Två uppfattningar står mot varandra: en sida vägrar se människan, särskilt embryon, som ett redskap, och oroar sig över vilka avarter som kan uppstå för samhället om en viss typ av teknik banaliseras, t.ex. kloning.
Den andra sidan anser att människor som drabbats av svåra och hittills obotliga sjukdomar har rätt att åtnjuta den medicinska forskningens möjligheter, och att denna rätt står över alla andra hänsyn, vilka de än är.
Den brittiska regeringen tycks ha valt den andra attityden genom att uttala sig för terapeutisk kloning.
Jag vill insistera på att det skedde utan något föregående internationellt samråd.
Grundhypotesen för detta beslut är att terapeutisk kloning, dvs. kloning av odifferentierade embryonala celler som står till förfogande för forskning och produktion, är en lovande väg.
Även om beslutet är välgrundat förses mänskliga embryon med en status som cellförråd för medicinskt bruk, och medför i första hand en framställning av embryon för forskningsändamål, och utan tvekan så småningom för produktionsändamål.
Enligt min mening är två synpunkter viktiga i det här skedet.
Först och främst vill jag erinra om Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och biomedicin som antogs i Oviedo i april 1997.
Utan tvekan är det en brist att den är oklar på flera punkter, men artikel 18 är däremot mycket tydlig: " Det är förbjudet att framställa mänskliga embryon för forskningsändamål ".
Fram tills nyligen har det i Europa funnits ett samförstånd på den punkten.
Detta samförstånd har nu brutits genom den brittiska regeringens ställningstagande.
Den andra synpunkten: Enligt många specialister är andra vägar möjliga för att uppfylla de legitima förväntningarna hos dem som lider av allvarliga sjukdomar av genetiskt ursprung, kommissionären med ansvar för forskning, Busquin, påpekade det för en stund sedan.
Framför allt de vägar som inte fordrar embryoproduktion genom kloning, utan metoder som inbegriper vuxna celler.
Man kan undra varför man mot bakgrund av denna hypotes skyndar framåt på ett etiskt och socialt diskutabelt sätt?
Sammanfattningsvis, kära kolleger, anser jag att de hittills förvärvade kunskaperna om genterapi kan vara lovande för mänskligheten, men de bär också på risker och extrema tendenser.
Vi har därför behov av en strikt regelram och tydliga juridiska riktmärken.
Att upprätthålla ett förbud mot kloning av människor - inte upprätta, utan att upprätthålla det - är avgörande i det sammanhanget.
Det är parlamentets ansvar att bekräfta detta, men inte på ett brådstörtat sätt, utan helt enkelt genom att vara konsekvent i förhållande till tidigare ställningstaganden.
