# ID: svediakorp-gov403747
# author: Fiori (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 586
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Det är min övertygelse att för varje person som verkligen tror på människan, så måste den ovillkorliga, moraliska garanti som varje människa har rätt att kräva, garanteras i sin helhet från och med första ögonblicket av människans existens.
Vi måste därför klart och tydligt säga definitivt " nej " till experiment som medför att man förstör mänskliga embryon: embryot är redan en mänsklig varelse med en egen identitet, och varje ingrepp som inte är till förmån för samma embryo utgör en kränkning av rätten till liv.
Detta parlament måste understryka det som redan sagts flera gånger under de gångna åren, även så sent som i maj i år.
Det är omoraliskt att utnyttja mänskliga embryon i forskningssyfte, just till de syften som USA: s president, Bill Clinton har lovat att finansiera med offentliga medel och som har godkänts av Tony Blairs brittiska regering.
Dessvärre verkar det som om kommersiella intressen trycker på i riktning mot forskning som, på diverse genvägar, når bortom alla tankar på att skydda det mänskliga liv som vi betraktar som liv från och med befruktningsögonblicket.
Människokroppen är inte något man äger, det är något som existerar, en levande person, och därför kan den aldrig reduceras till en maskin som består av olika delar och till kugghjul, vävnader och funktioner.
Det man vill förverkliga är närmast en rovdrift på livet, motsatsen till den etik som innebär kärlek till människan, till hennes kropp, även i stadiet före födelsen, innan hon kommer till världen, till människans värld, med den kropp som vederbörande är.
Det är visserligen sant att de som tar ett mänskligt embryo och tömmer det, tar bort den inre cellmassan och livet, anstränger sig att framhålla att därinne finns det ingen, för om det hade funnits någon, så skulle denna någon vara värd vår kärlek eller, i en värld utan kärlek, så skulle denna någon åtminstone ha rätt till respekt för sin mänskliga värdighet, för annars skulle världen enbart bestå av våld, brutalitet och cynism.
Kära kolleger!
Att motsätta sig destruktiv forskning på embryon betyder inte att man följer en religiös princip, utan också en medmänsklig princip: det absoluta förbudet mot att göra sig till herre över någon annan, en princip som fortfarande borde vara djupt rotad i vårt samhälle.
Vi kan inte tillåta att någon människa får en så stor makt över någon annan.
Men detta innebär inte att vi är emot forskning, tvärtom.
Det finns alternativa forskningsmetoder: till exempel den forskning som bedrivs på stamceller som finns hos vuxna och celler som hämtas från navelsträngen omedelbart efter födseln, till exempel.
Framför allt så existerar det redan en forskning på celler från vuxna, en forskning som verkar lovande.
Många forskare är engagerade i alternativ till kloning och de står just i begrepp att bilda viktiga nationella forskningsgrupper med inriktning på just detta specifika område.
Slutligen föreslår vi en tillfällig kommitté som diskuterar dessa frågor.
Vi vill se en fördjupning av de nya frågor som väcks av livsvetenskaperna, under förutsättning att det är klart att de ståndpunkter som intas av parlamentet inte får ifrågasättas.
Det är med utgångspunkt från de ståndpunkterna som kommissionen borde hjälpa oss att komma fram till välgrundade riktlinjer.
