# ID: svediakorp-gov403661
# author: Kuntz (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 432
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) I nästan fem år har den här texten spökat i förfarandenas labyrinter.
Att vi avstod från att stödja det ändringsförslag som syftade till att förkasta direktivet, var givetvis inte för att kompensera de personer i kommissionen, rådet och parlamentet som har arbetat med den här texten i åratal.
Vi är naturligtvis inte här för att legitimera den ofta befängda lusten hos Brysselteknokratin att vilja lagstifta om allt mellan himmel och jord.
Att vi förkastade det här ändringsförslaget beror på att företagen behöver tydliga ramar för att kunna agera.
Den kvarstående frågan är därför tillämpningsområdet, dvs. själva definitionen av " planer och program ".
Den obligatoriska delen av tillämpningsområdet rör planer och program för projekt inom sektorer som jordbruk, skog, fiske, energi, industri, transporter, avfallshantering, vattenhantering, telekommunikationer, turism, fysisk planering och stadsplanering.
Detta obligatoriska kriterium skall kompletteras med en urvalsmekanism, en förstudie (" screening ") som görs på medlemsstaternas initiativ (den s.k. icke-obligatoriska delen).
Att miljöskyddet och hänsynen till detta skydd är en nödvändighet, ja t.o.m. en skyldighet, det är jag med på, men i subsidiaritetens namn är staterna bättre lämpade att garantera ett sådant skydd.
Vi stöder därför inte de ändringsförslag som syftar till att utvidga tillämpningsområdet, som i stället bör begränsas till att enbart gälla de planer och program som kan få betydande återverkningar.
Hur tröttsamt är det inte att man från alla håll och kanter ständigt och ensidigt försöker ge unionen större befogenheter på bekostnad av staterna.
Med miljöhänsynen som förevändning vill föredraganden ägna sig åt alla politikområden inom staterna.
Det handlar inte om att ifrågasätta intresset av att ta hänsyn till miljön i samband med utvärderingar av politiska åtgärder, men det är orimligt att alltid tillämpa samma förfarande och framför allt att detta förfarande förestavas av Europeiska unionen.
Vi har förtroende för våra stater och vi försvarar den gemensamma ståndpunkten, men " miljöalibit " är bara ett instrument för unionens mål att få grepp om alla områden, här kallade " politikområden ".
Vi känner väl till unionens befogenheter och dess metodarsenal.
Man utnyttjar miljön för att kunna nästla sig in överallt, alltifrån våra vattenledningar till ledningen av vår nationella politik!
Vi säger nej.
Frankrike har klart och tydligt angett, liksom flera andra delegationer, att tillämpningsområdet inte bör omfatta nationella politikområden.
Betänkande (A5-0204 / 2000) av Valdivielso de Cué
