# ID: svediakorp-gov403619
# author: Van Dam (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 242
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, kolleger!
Sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft har Europaparlamentet medbeslutanderätt bland annat i transportfrågor.
Skillnader i insikt mellan rådet och parlamentet, och det förekommer regelbundet, behöver inte längre lösas så ensidigt.
Att det inte bara är teori har visat sig i det här förfarandet.
Villkoren för lossning av fartygsavfall i gemenskapens hamnar har diskuterats mycket.
Parlamentet har tidigare betonat att ett antal element inte fick saknas.
Lyckligtvis har rådet för det mesta, ibland efter påtryckning, även insett det meningsfulla med dessa punkter.
En viktig skiljepunkt har dock blivit kvar in i det sista: fartygens egna bidrag till insamlingen av avfall.
Europaparlamentet hade som ståndpunkt att användaren måste betala största delen av de kostnader som förorsakas.
I det sammanhanget skulle det finnas möjlighet att tillämpa varierande avgifter för att inte tvärtom stimulera olagliga lossningar.
Slutsatsen var en andel för det egna bidraget som låg långt över 50 procent.
När jag går igenom förhandlingsresultatet så kommer den andel som avtalats där inte ens i närheten.
Det beklagar jag.
Jag anser dock att det faktum att ett procenttal överhuvudtaget nämns är ett steg i rätt riktning.
Därför skall jag också, men utan för stor entusiasm, instämma i det här betänkandet.
Därvid vill jag tacka för den stora mängd energi som föredraganden lagt ner på det här projektet.
