# ID: svediakorp-gov403593
# author: Tannock (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fri rörlighet och fri bosättning är en rättighet som innefattas i de europeiska fördragen och är beviljade alla medborgare och bör endast nekas i exceptionella fall när det finns ett verkligt hot mot allmän säkerhet.
Det är därför desto mer besynnerligt att, 50 år efter undertecknandet av konventionen om de mänskliga rättigheterna som ironiskt nog undertecknades i Rom, och ett år efter Amsterdamfördraget som upprätthåller dessa rättigheter, en europeisk familj som under tusen år varit involverad i kontinentens historia vägras de grundläggande rättigheter som min kollega nämnde.
I betänkandet Watson krävs sådana rättigheter för familjeåterförening och i betänkandet Boumediene-Thiery krävs fri rörlighet och fri bosättning även för tredjelandsmedborgare och dömda brottslingar.
Denna familj, som nämndes, är den tidigare kungafamiljen av Savojen bosatt i Italien och mindre kränkningar begås också mot Österrikes och Greklands kungahus av deras respektive regeringar.
Den trettonde övergångsartikeln i den italienska konstitutionen, absurt rubricerad " övergångsartikel " men fortfarande gällande efter 53 år, är inte bara en kränkning av europeiska fördrag utan också sexuellt diskriminerande då den gäller bara manliga kungliga ättlingar, oavsett hur avlägsna släktingar de är till den konstitutionella monarken kung Victor Emanuel som ansågs skyldig till att ha undertecknat oacceptabla fascistiska krigslagar.
Ironiskt nog får ättlingar till Mussolini inte bara bo i Italien men en sitter faktiskt i det italienska parlamentet.
Denna artikel är skamlig och förlegad och alla ledamöter i parlamentet även de som är emot kungadömen bör förena sig med mig och uppmana den italienska regeringen att tillåta en oskyldig europeisk familj att återvända till sitt ursprungsland där de inte utgör något möjligt hot mot den allmänna säkerheten eller stabiliteten i den italienska republiken.
Vi kan bara kräva mer rättigheter för de europeiska medborgarna om alla deras rättigheter vidmakthålls oberoende av ursprung och utan diskriminering.
Denna fråga gäller mycket mer än enskilda familjer och syftar rakt till kärnpunkten för unionens upprätthållande av sina egna lagar och fördrag.
Antingen har vi en europeisk union grundad på lagar eller så har vi det inte.
Jag rekommenderar därför mitt ändringsförslag 14 till denna kammare.
