# ID: svediakorp-gov403565
# author: Watson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 752
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja börja med att tacka fru Klamt, som var den ursprungliga föredragande som utskottet, som jag har äran att vara ordförande för, utsåg för att granska denna fråga.
Klamt utförde ett betydande arbete med detta förslag till rådets direktiv om rätt till familjeåterförening.
Hon förtjänar beröm för det arbete som hon gjort.
Jag vill gratulera henne för det.
Jag har ärvt detta speciella överflöd som ordförande för utskottet därför att Klamt ansåg vid slutet av omröstningen i utskottsberedningen att hon inte längre kunde stödja texten i sin nuvarande form och därför lägger jag fram den i kammaren i dag.
Jag vill berömma Europeiska kommissionen till en rapport med väl framförda argument och bra utformad, och som utarbetats på rekordtid med tanke på den relativa bristen på resurser i de berörda avdelningarna och de krav som fastslogs vid Europeiska rådet i Tammerfors förra året.
Kommissionen har lagt fram ett utmärkt direktivförslag som skall tillåta tredjelandsmedborgare som lagligen är bofasta i en av unionens medlemsstater att vistas i en annan medlemsstat, såsom krävs om ett verkligt område för frihet, säkerhet och rättvisa skall kunna inrättas.
Kommission har uttalat, helt med rätta enligt min åsikt, att det mål för nollinvandring som nämndes i tidigare gemenskapsdiskussion aldrig var realistiskt och strävade i stället efter att lägga fram realistiska förslag för skydd av tredjelandsmedborgares rättigheter i enlighet med de många internationella fördrag som har undertecknats av medlemsstater, som exempelvis den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och de internationella avtalen från 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska och sociala rättigheter.
Mycket tydligt erkänns betydelsen av laglig invandring.
Familjens betydelse som enhet erkänns också och hur viktigt det är att lyckas med att integrera medborgare från tredje land som lagligen är bofasta i en EU-medlemsstat är hela grunden för dessa förslag.
Vi har i mitt utskott övervägt ett antal omtvistade områden, inte minst frågan om att inkludera familjemedlemmar i uppstigande led.
I kommissionens förslag fastslås klart skillnaden i juridisk mening i behandling av en familjemedlem i nedstigande respektive uppstigande led.
Det är uppenbart att man i samband med det internationella rättsliga regelverket måste nämna FN: s konvention om barns rättigheter.
Enligt denna konvention är stater skyldiga att se till att barnet inte skiljs från föräldrarna.
Det finns ingen liknande konvention som gäller familjemedlemmar i uppstigande led men det är uppenbart att om vi önskar leva upp till våra humanitära ideal måste vi ge möjlighet för tredjelandsmedborgare att ta med sig beroende familjemedlemmar i uppstigande led in i sina familjeenheter.
Detta har varit en fråga som diskuterats i utskottet.
Jag är glad att se att ett antal ändringsförslag till det slutgiltiga betänkandet har lagts fram; i synnerhet ändringsförslagen 18-23, i vilka föreslås en kompromiss om denna fråga.
Får jag kort presentera några av de ändringsförslag som läggs fram i utskottets betänkande.
I ändringsförslag 3 behandlas behovet av information och fastslås att för att få en effektiv bedömning av situationen i medlemsstaterna skall kommissionen behöva mer information från medlemsstaterna.
Ändringsförslag 5 handlar om familjemedlemmar i uppstigande led.
Detta har nu övertagits på sätt och vis av kompromissen ändringsförslagen 18-23.
I ändringsförslag 6 fastslås de verkliga problem som förvaltningarna i medlemsstaterna för närvarande har med den arbetsbörda som skapats genom begäran om familjeåterförening.
Enligt ändringsförslag 9 tillåts varje medlemsstat att införa mer fördelaktiga bestämmelser än dem som fastslås i direktiven och krävs att dessa nya regler inte får sänka de gällande skyddsnormerna.
I ändringsförslag 11 behandlas på vilka grunder en medlemsstat får avslå en släktings rätt till invandring, nämligen på grund av offentlig policy, inrikes säkerhet samt folkhälsa.
I våra ändringsförslag strävar vi efter att fordra att varje medlemsstat som vill neka invandring på dessa grunder tillhandahåller mycket tydlig motivering.
Jag vill inte kommentera alla de 66 ändringsförslag som lagts fram till mitt betänkande, men jag skulle vilja säga att detta är ett mycket komplext område.
Parlamentet hade ganska lite tid att granska det och oundvikligen lyckades man i utskottet inte uppnå alla de kompromisser som krävdes för att få ett gynnsamt resultat.
Jag vill därför uppmana ledamöterna att noga titta på de ändringsförslag som har lagts fram i kammaren så att vi kan komma fram till kompromisser och låta oss gå vidare på ett effektivt och humanitärt sätt.
