# ID: svediakorp-gov403536
# author: Varela Suanzes-Carpegna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 868
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Två nya internationella fiskeavtal mellan Europeiska unionen och tredje land påkallar i dag vår uppmärksamhet: Guinea och Mauritius, Atlanten och Indiska oceanen.
Två avtal som skiljer sig åt vad gäller det geografiska läget, omfånget, fiskemöjligheterna och den ekonomiska kompensationen, men när allt kommer omkring, två viktiga avtal som tillförs det redan omfattande nätet av internationella fiskeavtal mellan Europeiska unionen och tredje land, en grundläggande pelare för gemenskapens fiskeripolitik, för tillgodoseendet av våra behov av proviantering är grundläggande, såväl för de europeiska konsumenterna som för vår industri, och det är också grundläggande att kunna skaffa den med vår egen flotta.
Fiskeavtalen med tredje land uppfyller således en central målsättning för gemenskapens fiskeripolitik och därtill kommer dess bidrag till sysselsättningen, i de flesta fall dessutom i europeiska regioner som är starkt beroende av denna verksamhet.
Handelsbalans och därmed sysselsättning och bevarandet av konkurrenskraften hos den egna viktiga europeiska fiskeflottan.
Därför har vårt utskott nu i eftermiddag i sitt yttrande om nästa års budget, år 2001, godkänt förslaget från vår vice ordförande Miguélez om att öka budgetpost B7-8000 (internationella fiskeavtal) med 7 miljoner euro, och därigenom återställa beloppen i det budgetförslag som tidigare lagts fram av Europeiska kommissionen.
Marocko, Mauritanien, Grönland är stora utmaningar på förhandlingsområdet för Europeiska kommissionen, förhandlingar som vi alla hoppas snart kommer att avslutas med framgång.
För ögonblicket kan vi glädjas åt avtalen med Guinea och Mauritius som täcker stora behov hos olika flottor, olika stater i Europeiska unionen i Atlanten och i Indiska oceanen.
Värt att påpeka i båda fallen är den konstanta och oroväckande ökningen av redarnas avgifter, föreskrifter som märkligt nog inte ingår i andra avtal, som till exempel det omtalade fallet med avtalet med Grönland.
Till exempel vad Mauritius beträffar ökar den licensavgift som redarna måste betala med 5 euro per ton fisk, det vill säga, den ökar från 20 till 25 euro, och även motsvarande avgift för fångst per fartyg ökar.
Europeiska unionens bidrag minskas med 29 procent, vilket drabbar fartygsägarna, som om fiskemöjligheterna utnyttjas fullt ut, kommer att stå för 23,5 procent av totalkostnaderna.
I det tidigare protokollet var det 7 procent, vilket innebär att ökningen från 7 till 23,5 procent av totalkostnaderna drabbar fartygsägarna.
Vi vill i det här sammanhanget även framhäva störningarna i den interna fördelningen av fiskemöjligheterna som Europeiska kommissionen själv förorsakat bland medlemsstaterna, som i fallet med bläckfiskarna i avtalet med Guinea.
Båda avtalen utfärdar ett omfattande stöd till de lokala myndigheterna för bevarandet av de egna fiskeresurserna och förespråkar dessutom avtal staterna emellan i stället för privata avtal - något som är av stor betydelse för sådana avtal som det vi håller på att förhandla om med Marocko - liksom Europeiska unionens stöd till anläggandet av moderna kontrollsystem, vilket bidrar till Europeiska unionens konservativa hållning beträffande alla världens hav, i enlighet med ståndpunkten inom gemenskapen beträffande de egna vattnen.
Å andra sidan finns det ett starkt direkt samband mellan den ekonomiska kompensationen och de målinriktade samarbetsåtgärderna som har undertecknats.
I fallet med Mauritius handlar det om 50 procent jämfört med 30 procent i föregående protokoll.
Det saknas som i många andra fall en omfattande dokumentation för en jämförelse av siffror och uppgifter mellan protokollen, men i det här fallet får man lov att tacka Europeiska kommissionen för att protokollet från förhandlingarna i Guineas fall har inbegripits, något som gör det möjligt ta del av fler uppgifter och definitivt att förfoga över större genomblickbarhet, som är välkommen och som Europaparlamentet uppskattar.
Europaparlamentets fiskeriutskott har röstat ja till dessa avtal, något som börjar bli till en vana, med tanke på att båda innebär stora fördelar för parterna, det vill säga Europeiska unionen och tredje land.
Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp har nu för parlamentet lagt fram ett ändringsförslag med likartat innehåll till vart och ett av betänkandena- enligt föredragandens uppfattning- för att den gemensamma fiskeripolitiken skall upphöra att vara gemensam och för att den viktiga pelaren med utrikespolitiken skall särskiljas från denna, så att de direkta förmånstagarna endast får betala för det protokoll som Europeiska kommissionen har förhandlat fram och därmed som företrädare för de femton medlemsstaterna i Europeiska unionen.
Föredragande är emot detta ändringsförslag, för om enbart de som direkt har fördel av gemenskapens politik skulle betala för denna, skulle det innebära att vi slog sönder den inre marknaden och upplöste själva Europeiska unionen.
Vi ställer oss således positiva till båda fiskeavtalen som vi hoppas kommer att bestå i framtiden och vi är angelägna om, herr kommissionär, att i fiskeriutskottet snart få diskutera och säga samma sak som vi säger i dag om det så viktiga fiskeavtalet med Marocko.
Ge inte upp det ni har föresatt er - jag förstod av det samtal vi hade tidigare i dag att ni arbetar hårt - och jag uppmuntrar er att även inleda dessa viktiga förhandlingar.
