# ID: svediakorp-gov403526
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,952
# sentences: 76
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, mina damer och herrar, kära kolleger!
Kommissionen gläds åt betänkandet som utarbetats av Veltroni och föredraganden av yttrandet och jag tackar ordföranden i det behöriga utskottet liksom dess ledamöter för den stora enhällighet de lyckats skapa inom sitt utskott kring detta förslag till betänkande.
Som ni vet stödde även rådet, i sina slutsatser som godkändes vid mötet den 16 maj i år, kommissionens synsätt.
Det är en imponerande enhällighet.
För en gångs skull tycks de tre institutionerna vara på samma våglängd och fullständigt överens.
Det gläder mig.
Kommissionen välkomnar särskilt parlamentets stöd till förordningsprincipen som beskrivs i meddelandet.
Som ni vet utför kommissionen en rad studier om den audiovisuella sektorn, liksom ett samråd med alla berörda parter, innan den föreslår en eventuell översyn, om analyserna föreslår det, av direktivet " TV utan gränser ".
På detta stadium, innan forskning och samråd ägt rum, skulle det vara mycket oförsiktigt att spekulera i vilka förändringar som eventuellt skulle kunna drabba experter och politik.
Kommissionen noterar kommentarerna från parlamentet om detta direktiv och kommer att ta vederbörlig hänsyn till dem när den genomför granskningen i slutet av 2002.
På en enda punkt bara, herr föredragande, bekräftade kommissionen i sitt meddelande att lagstiftningen om reklam skulle ses över för att ta hänsyn till ny digital teknik.
Kommissionen sade bara att den skulle genomföra en studie över dessa tekniker för att kontrollera om en översyn var nödvändig eller ej.
Men den kommer att tillsammans besluta om huruvida det skall bli någon översyn eller ej.
Och kommissionen är överens med parlamentet om att principen med en tydlig uppdelning mellan redaktionell text och reklam bör upprätthållas i alla media.
När det gäller kommentarerna till förslaget till betänkande om medias mångfald bör det noteras här att digitaltekniken och särskilt Internet erbjuder lösningar utan motstycke för att skapa och utveckla ett mångsidigt samhälle.
Den digitala tekniken gör det exempelvis möjligt att öka antalet kanaler enormt och minskar därmed hindren för åtkomst för dem som tillhandahåller innehållet.
Men vi måste också se till - och det togs upp av någon av talarna - att tillträdet inte stannar vid hypotetiska eller verkliga gränser.
Internet gör det också möjligt, åtminstone potentiellt, för varje medborgare att själv kunna tillhandahålla innehållet och det skapar möjligheten till ett världsforum där alla kan delta, med de för- och nackdelar det innebär.
Jag tror att vi en dag måste tala på djupet om vad denna fördel också kan innehålla.
Men allt detta förändrar frågan om pluralism och gör den mer komplex.
Hindren mot pluralismen i den digitala världen innefattar fattigdom, brist på undervisning och utbildning.
Det togs också upp av kollegerna och det berövar medborgarna en fullständig delaktighet i den digitala åldern.
Digital divide togs också upp.
Det är tydligt att vi måste anstränga oss för att detta gap mellan dem som vet och dem som inte vet, mellan dem som deltar och dem som inte gör det, inte skall bli för djupt.
Och jag instämmer med Junker när hon säger att vi måste fundera men framför allt föreslå åtgärdsvägar för att lära oss att förstå media.
Det är något som ligger mig varmt om hjärtat, och som också ligger Jacques Lang mycket varmt om hjärtat med vilken jag redan talat om möjligheterna att utveckla denna väg.
Vi kommer att lyckas, fru Junker, eftersom vi tycker det är mycket viktigt inte bara att kunna läsa, skriva och räkna utan även att kunna läsa bilder.
Det lär vi inte våra kära barn.
När det gäller operatörer inom digitala media förefaller för närvarande tillämpningen av konkurrensrätten vara en effektiv metod att säkerställa mångfalden.
Andra åtgärder kan naturligtvis också vidtas, i ljuset av erfarenheten med den digitala eran, och som svar på parlamentets frågor kommer kommissionen att bedriva samråd om dessa frågor under granskningen av direktivet " TV utan gränser ".
Jag välkomnar även med stor glädje att det råder i stort sett enhällighet kring Media-programmet.
Den digitala revolutionen kommer att öppna många nya former för att utnyttja audiovisuella verk: video på beställning via Internet, exempelvis.
Den europeiska industrin måste kunna dra nytta av dessa möjligheter.
Emellertid, och det vet vi, är den europeiska industrin fortfarande fragmenterad och svag, i jämförelse med sin amerikanska konkurrent.
Men det har ändå skett framsteg de senaste tio åren.
I nästan alla medlemsländer är de mest framgångsrika TV-programmen numera inhemska och inte amerikanska produktioner.
Det har alltså redan skett en förändring.
Samtidigt kan man när det gäller film konstatera en avsevärd ökning av antalet europeiska framgångar.
Vi får därför inte stanna här, kära kolleger, och jag vet att ni stöder mig på denna väg, men jag skulle behöva pengar för att kunna genomföra det nya programmet Media plus.
Det kommer att vara den stora faran som hotar det slutliga beslutet om projektet.
Jag hoppas att vi för den europeiska filmens skull i alla medlemsstater erhåller ett bra resultat på området vid de kommande råden (kultur).
Jag skulle för övrigt vilja påpeka en sak för dem som inte längre är här men som kritiskt påstått att Media och Media plus bara fungerar på europeisk nivå som ett komplement till det nationella systemet som investerar i produktionen.
Programmet Media plus investerar i marknadsföring, distribution och utbildning inom digital teknik.
Det är alltså inget dubbelt arbete, det är inte något överflödigt, utan något absolut nödvändigt om vi vill att våra europeiska filmer skall cirkulera utanför produktionslandets gränser.
När det gäller vissa förslag i betänkandet om film från Europaparlamentet aviserade kommissionen i sitt meddelande sin avsikt att utarbeta ett meddelande som specifikt handlar om filmsektorn, och som kommer att ta upp frågor som definition av europeiska verk, och även om Fraisse inte längre är här nu, skulle jag ändå vilja säga till henne att det blir inte någon lätt uppgift, och om hon vill ge oss ett handtag är hon välkommen.
Meddelandet kommer där också att ta upp det statliga stödet till filmproduktion, en fråga som intresserar oss alla.
Detta meddelande skulle även kunna bedöma behovet av ett ingripande på området på gemenskapsnivå liksom möjligheten att utveckla finansiella mekanismer till förmån för filmproduktion.
En kollega hänvisade till det.
Ni vet mycket väl - jag har sagt det vid flera tillfällen - att diskussioner pågår med Europeiska investeringsbanken för att eventuellt i höst skapa en fond med riskkapital avsett att åtgärda underfinansieringen av vår industri.
På detta stadium noterar kommissionen kommentarerna från parlamentet men kan ännu inte tillhandahålla ytterligare detaljer.
Men det måste tydligt uppfattas att vi fullständigt erkänner betydelsen av en offentlig finansiering för den audiovisuella produktionen och behovet av att planera för en särskild behandling inom denna sektor.
Jag skulle vilja betona detta sista påstående, eftersom det är av största betydelse för hela vår framtida politik.
När det nu gäller radio och TV i allmänhetens tjänst vet ni alla att det handlar om en mycket känslig och mycket komplex fråga, och kommissionen har tydligt lagt fram sin ståndpunkt vid ett flertal tillfällen, särskilt i detta meddelande.
Jag håller med er, kära kolleger, att radio och TV i allmänhetens tjänst spelar en grundläggande kulturell och social roll i våra medlemsstater och alltså måste behållas och tillåtas fortsätta spela sin roll.
I ljuset av den tekniska utvecklingen och marknadens utveckling skulle denna roll kunna förändras, men frågan måste diskuteras i medlemsstaterna eftersom, vilket tydligt anges i Amsterdamprotokollet, det åligger medlemsstaterna att fastställa mandatet för radio och TV i allmänhetens tjänst och besluta om dess finansieringssystem.
Kommissionen ingriper inte på detta område och texten om öppenhet är tydlig på denna punkt.
Enligt fördraget har emellertid kommissionen skyldighet att säkerställa att finansieringssystemet inte påverkar villkoren för handeln och konkurrensen i gemenskapen genom att skada det gemensamma intresset.
För att kommissionen skall kunna utföra sitt arbete och för att bedöma om fördelarna som beviljats företagen i fråga motsvarar de uppdrag med offentlig service de fått, bör de senare definieras av medlemsstaten och deras finansiering bör vara öppen.
Eventuella kommersiella aktiviteter som utövas av dessa företag bör inte, vare sig direkt eller indirekt, åtnjuta medel avsedda för offentlig service.
Öppenheten kräver det i detta fall och jag tror att de senaste texterna från kommissionen bidrar till att göra dessa principer förståeliga, tydliga och öppna för alla.
I den frågan diskuterade det informella rådet (kultur och audiovisuella frågor) som ägde rum i Lille den 20 och 21 juli i år framtiden för radio och TV i allmänhetens tjänst.
Vissa ministrar ansåg att en ny komplettering till Amsterdamprotokollet krävdes, med tanke på den snabba tekniska utvecklingen inom detta område, och jag förklarade mig beredd att inleda en diskussion med dem, med er, om frågan i en nära framtid.
Det är också lämpligt att notera att kommissionen nyligen antagit en reviderad version av direktivet " öppenhet ", vilket jag redan nämnt.
Detta direktiv, det är en mycket viktig punkt, tillämpas inte på de företag som tillhandahåller radio och TV i allmänhetens tjänst och som inte bedriver någon kommersiell verksamhet.
Inte heller den offentliga servicen som fastställs av staten, med offentlig finansiering som faller direkt inom denna definition av offentlig service, berörs av direktivet " öppenhet ".
Begreppet samhällsomfattande tjänster nämns i betänkandet.
I det hänseendet bör det noteras att konceptet lånats från telekommunikationssektorn, och kan enligt min uppfattning automatiskt överföras till den audiovisuella sektorn.
Garantin för medborgarnas tillgång till viss service med radiosändningar och vissa former av innehåll är en fråga om definition av mandatet för radio och TV i allmänhetens tjänst och åligger därför, enligt Amsterdamprotokollet, medlemsstaterna.
När det gäller frågan om ett europeiskt forum för att diskutera liknande frågor rörande allt slags audiovisuellt innehåll, handlar det om ett intressant förslag som kommissionen skall fundera över och som den kommer att studera med de berörda parterna inom ramen för granskningen av direktivet " TV utan gränser ".
Det är lämpligt att notera att inom ramen för det aktuella direktivet har en kontaktkommitté skapats för att granska alla aspekter av den audiovisuella politiken knuten till direktivet.
När det gäller de internationella handelsförhandlingarna inom den audiovisuella sektorn kan jag säga er att ingen utveckling kunnat noteras.
Kommissionen har klargjort sin ståndpunkt vid flera tillfällen.
Den måste behålla sin frihet, som förvärvats i Uruguay-rundan, att utarbeta och genomföra ekonomiska och regelmässiga bestämmelser inom den audiovisuella sektorn för att bevara bl.a. den kulturella mångfalden.
Inom ramen för sina slutsatser av den 26 oktober 1999 gav rådet mandat i den riktningen till kommissionen för de kommande förhandlingarna om tjänsterna, och jag kan definitivt garantera att min kollega, kommissionär Lamy, instämmer helt i denna inriktning.
Vi kan känna oss säkra på att han kommer att bevara och hjälpa den europeiska audiovisuella sektorn i den riktning vi vill, som ni vill, och om alla sköter sin uppgift som de skall, kommer vi alla tillsammans att i framtiden lyckas bevara och förstärka vår audiovisuella service som är nödvändig för att skapa sysselsättning och upprätthålla en kulturell mångfald.
