# ID: svediakorp-gov403517
# author: Della Vedova (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 650
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, herr Veltroni!
Som företrädare för de italienska radikala kan jag inte instämma i det positiva omdömet om kommissionens meddelande om inriktningen på Europeiska gemenskapens audiovisuella politik i den digitala eran som återfinns i det betänkande vi diskuterar.
Jag håller inte med, eftersom meddelandet avspeglar den gamla europeiska klichén om TV och film: direkta offentliga insatser med statliga företag, bidragsberoende och förnekelse av hur den audiovisuella sektorns marknad ser ut.
Allt detta uppdaterat - åtminstone på papperet - till den nya digitala eran av multimedial konvergens och Internets fantastiska utbredning.
Man fortsätter alltså att tro att de europeiska audiovisuella företagen inte klarar att växa och stå på egna ben och att användarna inte klarar att urskilja vilka produkter i det enorma multimediala utbudet som är bäst och passar dem bäst, som om gårdagens storebrorssamhälle inte hade skapat den svåra situation sektorn befinner sig i i dag.
Alla skulle tjäna på om man modigt öppnade sig mot marknaden och staten drog sig tillbaka, både företag och användare som skulle få ökad valfrihet.
Jag skall nu övergå till några specifika punkter i det betänkande vi diskuterar.
I bestämmelserna talar man om att skilja infrastruktur från innehåll och föreslår att innehållet regleras på sedvanligt sätt.
Men vad innebär detta?
Jag frågar Veltroni!
Kanske vill man till exempel utvidga lagen om pressen med tillhörande avtal och tvång på medlemskap i journalistförbund och -samfund vad beträffar publiceringen on line?
Det vore ett allvarligt misstag enligt mig!
Eller utvidga den kvävande reglering som finns av TV till alla andra program som distribueras via nätet?
Det vore ett allvarligt misstag och en illusion som Europas företag och medborgare än en gång skulle få betala för.
Nätet har vuxit lavinartat tack vare att staterna inte har kunnat snärja det med en skog av förbud och bestämmelser.
Det är bra att det har varit så och jag tycker att det vore bra om det kunde fortsätta att vara så.
Vad beträffar immaterialrätt och upphovsrätt - en annan punkt i betänkandet - tycker jag att det är onödigt och skadligt för en positiv utveckling av Internet att, som man begär, förstärka direktivet om upphovsrätt.
Vi har haft fallen Napster och New Tell.
Vi anser att man måste komma fram till en kritisk översyn av upphovsrätten för att göra utsändandet av kunskap och produkter smidigare och öppnare och här vet företagen, de stora spelarna, att de måste försona sig med nätet.
Vad filmen beträffar: man begär ytterligare medel till den europeiska filmen.
Veltroni vet att det i Italien pågår en polemik sedan femtio år mellan liberaler, Sturzo, Ernesto Rossi och dem som vill fortsätta att subventionera filmen.
Vi anser att medborgarnas fria val att avgöra om ett filmiskt verk skall lyckas eller misslyckas är det bästa och mest effektiva kriteriet, även för att få filmsektorn att växa.
I ett ändringsförslag kräver vi en samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys av vad som hittills har gjorts.
Avslutningsvis, vad gäller privatisering av televisionen: vi kräver en översyn av det protokoll från Amsterdam som man här hänvisar till som ett givet faktum.
Financial Times har tagit upp frågan om privatiseringen av den europeiska offentliga televisionens kronjuvel BBC.
Den offentliga televisionen måste privatiseras, annars kommer man att begära ständigt höjda licensavgifter för att nyinvestera.
Om man vill behålla en allmännyttig service måste licensavgiften för radio och TV utauktioneras mellan alla operatörerna: då får vi effektivare program och besparingar för skattebetalarna.
Jag ber er överväga de ändringsförslag vi har lagt fram, vilka kan ge detta betänkande en annan inriktning i stället för att fortsätta med ett system av bidrag som inte har fungerat och som inte kommer att fungera.
