# ID: svediakorp-gov403505
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 554
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman!
Till att börja med vill jag tacka föredraganden Morillon så hjärtligt för det uttömmande betänkandet.
Det gläder mig att vi kan konstatera en vittgående överensstämmelse.
Det gläder mig också att parlamentet mycket snabbt har reagerat på den gemensamma ståndpunkten, som antogs enhälligt i rådet, och framför allt gläder det mig att parlamentet till övervägande del kan överta den ståndpunkt som kommissionen föreslagit.
I betänkandet föreslås det nu att förslaget till förordning skall kompletteras på tre punkter.
Jag kan säga att kommissionen delar parlamentets uppfattning om dessa punkter.
Kommissionen kommer därför att granska de av Europaparlamentet föreslagna ändringarna, meddela rådet sin ståndpunkt så snart som möjligt och anmoda rådet att avsluta lagstiftningsförfarandet.
Den förordning som föreligger som förslag får en särskild betydelse, ty tillsammans med åtgärderna till förmån för Turkiet inom ramen för Meda-programmet och den av rådet i april utfärdade förordningen utgör denna förordning den sista av de tre pelarna för den finansiella hjälpen till Turkiet.
Alla dessa ekonomiska medel är avsedda att stödja genomförandet av anslutningsstrategin.
I denna anslutningsstrategi handlar det om att Turkiet skall göras förhandlingsmoget.
Turkiet är moget att förhandla först när grundläggande politiska, ekonomiska och sociala reformer har genomförts.
Förbättringarna av förbindelserna mellan unionen och Turkiet efter Europeiska rådet i Helsingfors har gjort det möjligt att diskutera alla frågor öppet och kritiskt med varandra.
Den stärkta politiska dialogen på alla nivåer, som präglar klimatet efter Helsingfors, har på ett avgörande sätt bidragit till detta.
Jag måste också säga att öppna och kritiska samtal, som ibland också tar upp smärtsamma ämnen och berör känsliga frågor, är oundgängliga om vi vill gå hela den väg som ligger framför oss.
Jag vill utnyttja tillfället att på nytt understryka att vi förväntar oss ett fast åtagande från Turkiets sida att fortsätta den inledda reformprocessen.
Turkiet har för ett par veckor sedan undertecknat de båda FN-konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter samt om ekonomiska och sociala rättigheter.
Jag tror nog att det står i samband med det beslut som vi fattade förra året, och kan betraktas som ett resultat.
Jag välkomnar detta undertecknande som ett viktigt steg i rätt riktning.
Men jag vill också betona att det nu kommer an på att de båda konventionerna snarast ratificeras av det turkiska parlamentet och att de förpliktelser som de utmynnar i också genomförs praktiskt.
Vid mitt senaste besök i Turkiet i juli underrättades jag ingående om en rapport från en interministeriell kommission som tillställts regeringen om de reformer som är nödvändiga för att uppfylla Köpenhamnskriterierna.
Rapporten innehåller en mängd reformåtgärder för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna.
Men nu kommer det an på att de föreslagna reformåtgärderna omsätts i verkligheten av den turkiska regeringen inom ramen för ett konsekvent lagstiftningsprogram.
Det har jag också uttryckligen insisterat på vid samtalen i Turkiet.
Som ni vet bekräftade Europeiska rådet i Helsingfors att uppfyllandet av de politiska anslutningskriterierna utgör en oeftergivlig förutsättning för att förbindelserna mellan Europeiska unionen och Turkiet skall intensifieras.
Detta kommer också att vara ledmotivet för utarbetandet av partnerskapet inför anslutningen, som kommissionen denna höst kommer att lägga fram i enlighet med rådets uppdrag.
