# ID: svediakorp-gov403504
# author: Souladakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 492
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, värderade kolleger!
Jag stöder helt och fullt vår kollega Morillons utmärkta arbete, så som han presenterat det och så som det faktiskt har kompletterats av vår kollega Swoboda.
Jag skall därför inte upprepa argument som jag helt och hållet godtar.
Jag vill dock göra vissa påpekanden.
Det speciella med förbindelserna mellan Europeiska unionen och Turkiet, så som vi har upplevt det under många år, ända från början och med kunskap om problemets kärna, beror på det politiska problem som kallas Turkiet.
Helsingforsmötet, för 9-10 månader sedan, skisserade således en process, som i förlängningen i själva verket syftar till en lösning av det politiska problem som kallas Turkiet.
Mot den bakgrunden och eftersom kommissionär Verheugen, som är ansvarig för utvidgningen, är här och eftersom det råder oklarhet beträffande den text om partnerskapsförhållandet Europeiska unionen - Turkiet som vi skall få senare, är jag säker på att han kommer att hävda att fördragstexten, och inte bara förarbetena, skall omfatta allt det som ingår i Helsingforsöverenskommelsen i fråga om mänskliga rättigheter, Cypernfrågan, Egeiska havet, kriser.
Titta på Turkiet.
Det är något egendomligt med det landet.
Turkiet sänder ut kriser i hela området omkring landet.
Vi som bor i området vill att det äntligen skall bli ett slut på kriserna.
Och kriserna förorsakas av det politiska systemets struktur.
Nyligen bevittnade vi protestaktionerna bland turkcyprioterna på Cypern, som äntligen tagit bladet från munnen och riktar kritik mot Turkiet som ockupationsmakt.
Så sent som i går hörde jag på BBC en ledare för ett parti för turkcyprioter - turkcyprioter och inte inflyttade turkar - som kommit att utgöra hälften på Cypern, och de sade: " Äntligen, turkar, låt oss komma in i Europeiska unionen, eftersom också ni vill komma in, låt oss komma in tidigare ".
Mot denna bakgrund, med tanke på att vad som står på spel är Europas politiska karta, dess framtidsutsikter och våra principer, är jag säker på att kommissionär Verheugen skall försäkra oss om att kommissionen, som dessa principers väktare, kommer att tillämpa dessa principer under anslutningsförhandlingarna med Turkiet.
Och jag anser att detta är den viktigaste frågan, hur Turkiets väg till medlemskap utformas.
Jag tror nämligen inte, herr Verheugen, att alla vi som kan rösta till olika parlament och regeringar kan acceptera den militärregim som dikterar de politiska villkoren för oss alla.
Ur den synvinkeln innebär Morillons förslag ett uppmuntrande perspektiv.
Vi, som greker, vill ha med Turkiet i Europeiska unionen, vi vill ha ett demokratiskt Turkiet, för genom detta demokratiska Turkiet skall det inte längre behöva förekomma kriser i området i stort, kriser som vi har upplevt på ett negativt sätt i väldigt många år.
