# ID: svediakorp-gov403417
# author: Bouwman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europeiska unionen konfronteras med djupgående förändringar av vår ekonomi: globalisering, ny ekonomi, spridning av nya tekniker och dessutom en massa olika demografiska faktorer.
Dessa trender får enorma följder för sysselsättningen, förhållandet mellan rik och fattig, den sociala utslagningen och miljön: Det finns alla möjliga motsättningar på arbetsmarknaden, vi måste anpassa vår utbildning och i slutändan får det också en mängd olika följder för de enskilda företagen på de platser där nedläggningar sker, där andra företag etableras etc.
Ena stunden satsar vi allt på att bekämpa arbetslösheten, och några år senare lockar vi åter igen hit arbetstagare från länder utanför unionen för att lösa arbetsmarknadsproblemen inom till exempel vården eller området för informations- och kommunikationsteknik - för att bara nämna några märkliga exempel.
Vad vi konstaterar är att det ibland är frågan om en ad hoc-politik, en för sen politik, och ur ett visst avseende är mötet i Lissabon ett exempel på detta, med sin " dotcom-approach ".
Det måste vara mer konsekvent.
För det andra behöver vi ett starkare engagemang där stödet finns, och detta är den sociala implikationen som måste utarbetas.
Sålunda hävdar vi att om man skall kunna föregripa denna industriella utveckling och sektorsutveckling så måste man följa rekommendationen från högnivågruppen om att skapa ett samordnande centrum för att iaktta dessa förändringar.
Centrumet skall inte vara något nytt tungt organ, utan det skall inrymmas i ett redan befintligt.
Mot bakgrund av denna typ av industriella förändringar utgör arbetsmarknadens parters, medborgarnas och politikernas engagemang ett absolut krav, på såväl lokal, regional som nationell nivå.
Behärskandet av denna förändring utgör den kritiska faktorn för framgång.
Och sett ur det perspektivet borde kommissionen och rådet skyndsamt öppna upp för diskussion om frågor som rätten till information och rådfrågning, revidering av lagstiftningen om företagsrådet och arbetstagarnas och medborgarnas roll vid samgåenden och nedläggningar av företag och de allvarliga sociala konsekvenser som är förenade med detta.
Även detta anser vi vara av grundläggande vikt för att behärska den industriella förändringen.
