# ID: svediakorp-gov403385
# author: Moscovici (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,925
# sentences: 87
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Mina damer och herrar parlamentsledamöter!
Jag har äran i dag att för ordförandeskapets räkning lägga fram förslaget till budget för Europeiska gemenskaperna, såsom det upprättades av rådet den 20 juli.
Som ni vet var min kollega Florence Parly ordförande för rådet men hon kan tyvärr inte närvara i dag och jag ber er ursäkta henne.
Först av allt skulle jag vilja hedra det utmärkta arbete som utförts av det portugisiska ordförandeskapet innan rådet vid den första behandlingen antog förslaget till budget 2001.
Jag skulle också vilja betona det utmärkta klimat i vilket detta budgetförfarande inleddes.
I år tillämpades bestämmelserna i det nya interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 fullt ut.
Trepartsförfarandet som samlade Europaparlamentet, rådet och kommissionen, där ett första möte ägde rum den 6 juli i år, just här i Strasbourg, visade hur viktigt det är med en bättre förståelse för våra respektive ståndpunkter och prioriteringar.
Sammanträdet mellan två medlingar mellan Europaparlamentet och rådet, som ägde rum den 20 juli var - tror jag - mycket positivt.
Det gjorde det bl.a. möjligt att hitta en rad punkter där man var överens mellan institutionerna och göra stora framsteg när det gäller eventuella orsaker till att man inte är överens.
Jag hoppas därför att det fortsatta budgetarbetet genomförs i samma anda, så att vi får en budget för de Europeiska gemenskaperna för budgetåret 2001 som ger oss möjlighet att motsvara prioriteringarna och anta de utmaningar som snart väntar Europeiska unionen.
Jag skulle först av allt vilja ange vad som varit de stora riktlinjerna som styrt rådets åtgärder vid upprättandet av detta förslag till budget, innan jag mer i detalj - men ändå snabbt - återkommer till de olika rubrikerna.
I första hand har rådet sett till att Europeiska unionens olika åtgärder, bl.a. de som faller under området yttre förbindelser - som vi nyss talade om på ett ofullständigt sätt - efter identifiering av de tydliga prioriteringarna och de verkliga behoven, finansieras på lämpligt sätt.
I det sammanhanget beaktade rådet, när det gäller åtagandebemyndiganden, bedömningen av möjligheterna att verkställa anslagen.
Rådet fäster också särskild vikt vid utvecklingen av betalningsbemyndiganden genom att fastställa deras ökning jämfört med 2000 till en maximal andel om 3,5 procent, vilket bl.a. tar hänsyn till verkställandekapaciteten och den troliga takten i betalningarna som påverkas av de återstående betalningarna.
Denna utveckling, som är betydligt högre än den som medlemsstaterna tillåter sig i enlighet med sina nationella budgetar, och även är högre än den inflationstakt som beräknas för 2001, visar på rådets vilja att säkerställa en tillfredsställande finansiering för Europeiska unionens alla politikområden.
Detta förslag till budget faller definitivt inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet.
Rådet har särskilt ansett att det var absolut grundläggande att respektera - jag betonar det - samtliga årliga utgiftstak som fastställts i budgetplanen såsom den undertecknades för ett år sedan av våra tre institutioner: parlamentet, rådet och kommissionen.
Det är på dessa grunder som förslaget till budget för budgetåret 2001, som upprättades av rådet den 20 juli i år, innehåller åtagandebemyndiganden om 95,9 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning om 2,7 procent jämfört med budgeten för år 2000, och betalningsbemyndiganden om 92,5 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning om 3,5 procent jämfört med budgeten för år 2000.
En särskild betydelse fästes vid de ökade biståndsanslagen till västra Balkan, en prioritet som många gånger bekräftats och som jag på nytt bekräftar här, och jag känner inte igen mig i uttalandena nyss om " ett kaos ": Det finns en skörhet men inget kaos.
Det finns arbete att utföra, och det finns arbete som utförs.
Rådet önskade återge denna prioritering i siffrorna med ett totalanslag som ökar med 30 procent jämfört med år 2000.
De 614 miljoner euro som beslutades av rådet kommer att göra det möjligt att finansiera samtliga förutsebara behov.
Jag vill tillägga - och det är naturligtvis viktigt i våra debatter - att detta betydande belopp kunnat lösgöras utan att budgetplanen revideras, i syfte att förstärka rubrik 4, såsom kommissionen föreslagit.
Rådet försäkrade sig även om finansiering av samtliga övriga politiska prioriteringar inom Europeiska unionen.
Utan att inleda en fullständig beskrivning av rådets förslag till budget, som för övrigt är föremål för en detaljerad motivering som överlämnats till er, skulle jag nu lite mer exakt, dvs. uppdelat i utgiftsområden, vilja lägga fram för er vad rådet beslutat i sitt förslag till budget för budgetåret 2001.
När det till att börja med gäller rubrik 1 i budgetplanen om jordbruksutgifterna innehåller förslaget till budget en ökning av åtagandebemyndigandena med 6,3 procent jämfört med 2000 för att finansiera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, som beslutades av Europeiska rådet i Berlin, i mars 1999.
För underrubrik 1a i budgetplanen som gäller utgifter för marknaderna för den gemensamma jordbrukspolitiken valde emellertid rådet belopp som totalt är ca 330 miljoner euro lägre än dem som föreslagits av kommissionen i det preliminära förslaget till budget.
Jag noterar att dessa anslag varje år inte verkställs helt.
Rådet ansåg därför att det kunde genomföra en riktad minskning av vissa budgetposter som traditionellt inte verkställs helt.
Det vittnar också om en vilja att göra särskilda ansträngningar för att genomföra stora besparingar när det gäller de obligatoriska utgifterna och inte bara när det gäller icke-obligatoriska utgifter.
De besparingar som görs, i förhållande till kommissionens preliminära förslag till budget, hindrar inte rådet från att för övrigt planera för en ökning som motsvarar parlamentets oro, av de två budgetposter som gäller utdelning av mjölk till skolbarn, och jag vet att jag sedan mer än ett år tillbaka varit föremål för en omfattande korrespondens om främjande av produktkvalitet.
När det gäller utgifter i anslutning till landsbygdsutveckling ansåg rådet - med tanke på de förseningar som skett i godkännandet och genomförandet av de nationella planerna för landsbygdsutveckling - att en marginal om 225 miljoner euro, under taket för underrubrik 1b i budgetplanen, skulle kunna lösgöras.
Utvecklingen av dessa anslag visar emellertid på en ökning om 4,6 procent jämfört med budgetåret 2000, en utveckling som är ett uttryck för att rådet prioriterar de anslag som tilldelas det som hädanefter utgör en andra pelare inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
Förslaget till budget som upprättats av rådet visar därför på tillgängliga marginaler under taken för underrubrik 1a och 1b i budgetplanen.
Jag vill emellertid precisera att rådet naturligtvis är berett att på nytt granska jordbruksutgifterna denna höst, i förhållande till innehållet i den ändringsskrivelse som kommissionen kommer att lägga fram, och att då på nytt överväga utvecklingen av utgifterna för marknaderna och landsbygdsutvecklingen.
När det gäller strukturåtgärder, som är föremålet för rubrik 2 i budgetplanen, har rådet budgeterat hela denna rubrik i åtagandebemyndiganden i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Berlin i mars 1999 och rådet har för övrigt helt överfört betalningsbemyndigandena som skrivits in under år 2000.
Rådet önskade emellertid öka tillskottet till Sammanhållningsfonden med ca 360 miljarder euro jämfört med beloppet i kommissionens preliminära förslag till budget, för att ta hänsyn till prognoserna för verkställande av dessa anslag i medlemsstaterna.
När det gäller rubrik 3 i budgetplanen om finansiering av den inre politiken har rådet framför allt försökt säkerställa lämplig finansiering av de fleråriga programmen, genom att i förekommande fall respektera den programplanering som gjorts gemensamt med parlamentet.
Det är anledningen till att rådet godtagit de belopp som kommissionen krävt i sitt preliminära förslag till budget för ramprogrammet för forskning och utveckling samt för de transeuropeiska näten.
Rådet gjorde detsamma när det gäller de anslag som krävts för att förbättra den ekonomiska miljön för små och medelstora företag och starten av programmet Life 3.
Beträffande Life 3 anser rådet att det belopp som beslutats på ett lämpligt sätt garanterar att programmet kan inledas under goda förhållanden.
När det gäller förlängningen av initiativet " Employment ", som beslutats av parlamentet för att förstärka satsningen på sysselsättning som inletts av Europeiska rådet i Amsterdam, visade medlingsmötet mellan Europaparlamentet och rådet, som hölls den 20 juli, att ämnet var en prioritet för våra båda institutioner i budgeten för budgetåret 2001, bl.a. i förlängningen av slutsatserna från Europeiska rådet i Feira.
Rådet avvaktar emellertid utvärderingen av det föregående initiativet som inom kort bör överlämnas av kommissionen för att eftersträva ett avtal med parlamentet om finansieringen, inom ramen för ett totalt avtal under den andra behandlingen.
Rådet frigjorde även en försiktighetsmarginal om 208 miljoner euro mer än vad som återfinns i kommissionens preliminära förslag till budget, då målsättningen förfogar över tillräckligt manöverutrymme utöver en nödvändig marginal under taket för rubrik 3, för att bemöta nya prioriteringar som delas av rådet och parlamentet, såsom initiativet " Employment " som jag just talat om.
Jag kommer nu till finansieringen av Europeiska unionens yttre åtgärder som är föremålet för rubrik 4 i budgetplanen.
Efter vår debatt nyss, behöver jag inte erinra om att rådet i högsta grad prioriterar stödet till västra Balkan, där jag angivit att förslaget till budget innehöll en ökning med 30 procent i förhållande till budgetåret 2000.
De 614 miljoner euro som beslutats av rådet kommer att göra det möjligt att finansiera förutsebara behov.
Rådet lutar sig för detta enbart på arbetet med att utvärdera de behov som i dag finns, vilka sammanfattats i rapport 1989 från Världsbanken om återuppbyggnaden av Kosovo.
I sin strävan efter pragmatism förlänger rådet, utan att öka dem, anslagen avsedda för Serbien, om landet ännu inte har rätt till stöd från gemenskapen utöver stödet till demokrati och det civila samhället som ingår i detta totalanslag.
Rent allmänt önskar rådet att en effektiv och trovärdig åtgärd inrättas i regionen, som bygger på en analys av behoven.
Anpassningen av nivåerna och villkoren för stöd till arten av dessa behov utgörs av fördelningen av insatserna mellan samtliga bilaterala och multilaterala givare.
När det gäller de övriga kapitlen i budgeten har rådet, samtidigt som det bibehåller de signifikativa tilldelningarna, inte beslutat om samtliga anslag som krävts av kommissionen i dess preliminära förslag till budget när det gäller ett begränsat antal budgetposter, jag tänker bl.a. på Tacis-programmet, finansieringen av Kedo, de internationella fiskeavtalen, bestämmelserna om snabba åtgärder och Meda-programmet.
Rådet instämde däremot i kommissionens preliminära förslag till budget när det gäller en mycket stor majoritet av de övriga samarbetsprogrammen.
Jag vill emellertid betona att när det gäller Meda-programmet planeras i förslaget till budget ett belopp om 701 miljoner euro som är högre än de årliga genomsnittliga budgetanslagen under perioden 1995-1999.
Vid den minskning om 150 miljoner euro, som rådet genomfört jämfört med kommissionens krav, tar man hänsyn till de ackumulerade åtaganden som återstår att betala i detta program och som motsvarar flera års genomförande.
Jag tar tillfället i akt för att erinra om rådets strävan efter att bidra till att förbättra hanteringen av programmet, vilket i våra ögon är nödvändigt att göra innan vi ökar våra insatser.
Trots denna minskning som motiveras av behovet av att undanröja de återstående betalningarna är naturligtvis Meda-programmet fortfarande mycket viktigt för rådet.
Det franska ordförandeskapet har som målsättning att inom kort kunna anta en ny flerårig förordning för Meda och kommer att vara särskilt lyhört för Europaparlamentet i detta ärende.
Jag skulle också på nytt vilja bekräfta att rådet fäster stor betydelse vid anslutningsprocessen för Cypern och Malta.
Jag lyckönskar i förbigående Morillon till de slutsatser som han lade fram i sitt betänkande.
Vi väntar med intresse, för att inte säga otåligt, på att få läsa dem.
Allt detta ledde till att vi instämmer med kommissionen genom att samla de begärda anslagen i ett avsnitt kallat " föranslutningsstrategi ".
Vi har emellertid inte åtgärdat förslaget från kommissionen om en översyn av budgetplanen, som innebär att detta anslag skall överföras till rubrik 7, utan vi har behållit det under rubrik 4.
Avslutningsvis vill jag säga att jag är mycket nöjd med att ett avtal kunnat slutas vid medlingssammanträdet mellan Europaparlamentet och rådet den 20 juli om beloppet för de anslag som skall skrivas in för GUSP och om överföringen av de administrativa utgifterna för de särskilda representanterna för GUSP i rådets budget, i enlighet med det institutionella avtalet från 1999.
Detta avtal gav upphov till att två gemensamma uttalanden skrevs, där det ena anger att beloppet som skrivs in i rådets budget för de administrativa utgifterna för GUSP borde upprättas med hänsyn till deras inverkan på den allmänna situationen för rubrik 5, och det andra förbinder rådet att se till att bedömningen av de administrativa kostnaderna som planeras för varje nytt beslut inom området GUSP vid lämpligt tillfälle överförs till budgetmyndighetens andra part.
Såsom ni kan konstatera har rådet alltså ansträngt sig för att på lämpligt sätt ge anslag åt de olika prioriteringarna inom området Europeiska unionens yttre verksamhet, och har genom detta åstadkommit en marginal om 184 miljoner euro under taket för rubrik 4 i budgetplanen.
Genom att upprätta sitt förslag till budget för de administrativa utgifterna som omfattas av rubrik 5 i budgetplanen har rådet strävat efter att stabilisera de löpande utgifterna och samtidigt ta hänsyn till institutionernas exceptionella behov, bl.a. när det gäller anställda, för kontoret för bedrägeribekämpning och EG-domstolen.
När det gäller kommissionens budget hade rådet inte fattat beslut i juli, i avvaktan på ändringsskrivelsen från kommissionen vilken just har lagts fram, och rådet kommer därför att hädanefter granska detta förslag och ta lärdom av arbetet med den omorganisation som inletts under Neil Kinnocks överinseende.
Rådet är berett att göra det som krävs för att granska denna ändringsskrivelse, så att dess inverkan kan beaktas redan vid den första behandlingen i Europaparlamentet.
Det finns för detta ändamål en marginal om 113 miljoner euro under taket för rubrik 5 i budgetplanen.
Jag skall avsluta denna översikt över de olika utgiftsområdena med utgifterna som gäller stödet inför anslutningen.
Rådet beslutade om åtagandebemyndiganden med det belopp som kommissionen önskade.
När det gäller betalningsbemyndigandena justerade rådet, genom en sänkning i storleksordningen 300 miljoner euro, det belopp som krävdes av kommissionen i dess förslag till preliminär budget.
I enlighet med logiken i andra rubriker har rådet i möjligaste mån tagit hänsyn till det stora underutnyttjandet av anslagen under 2000.
Trots denna sänkning i förhållande till kommissionens preliminära förslag noterar man för betalningsbemyndigandena inför anslutningen en stark ökning om 10,8 procent i förhållande till 2000, vilket också här återger den betydelse som tillmäts dessa absolut grundläggande utgifter för att på ett bra sätt förberedda den stora politiska målsättning som utvidgningen är, en prioritet som är gemensam för rådet, Europaparlamentet och kommissionen.
Jag tar naturligtvis tillfället i akt här för att säga att jag är övertygad om att diskussionen mellan Verheugen och Europaparlamentet i morgon kommer att göra det möjligt att undanröja vissa missförstånd.
Jag känner Günther Verheugen väl, och jag vet vilken stor betydelse han fäster vid utvidgningen och hur han arbetar för att den skall lyckas.
Innan jag avslutar skulle jag nu vilja passa på tillfället att säga att jag gläds åt det avtal som slöts vid medlingssammanträdet mellan Europaparlamentet och rådet den 20 juli om ett uttalande om den finansiella programplaneringen.
Enligt detta gemensamma uttalande måste kommissionen hädanefter bättre utvärdera de finansiella konsekvenserna av varje nytt förslag, bl.a. när det gäller rubrik 3 och 4 i budgetplanen.
Jag är övertygad om att det här är en grundläggande beståndsdel för att bättre klargöra besluten från budgetmyndigheten.
Det går i vilket fall som helst utan tvekan i riktning mot en bättre budgetprognos och det borde vara till stor nytta under kommande budgetförfaranden.
Efter denna översikt, som är så kort som jag tror är möjligt, tror jag att det förslag till budget som överlämnats till er innebär en balanserad kompromiss som gör det möjligt att finansiera prioriteringar för unionen med den absolut grundläggande respekten för budgetplanen från Berlin, som vi alla vet inte var enkel - det är det minsta man kan säga.
Genom det institutionella avtalet från 1999 inrättades under budgetförfarandet ett medlingsförfarande mellan institutionerna som vi bör kunna dra stor nytta av redan i år.
I det hänseendet gläds jag åt de framsteg som redan kunnat göras, innan ens förslaget till budget antagits vid den första behandlingen av rådet, för att föra institutionernas olika ståndpunkter närmare varandra.
Det förefaller mig som om man i det förslag som jag just lagt fram för er drar stor lärdom av dessa medlingar.
Jag uttrycker i alla fall önskemålet att det skall göra det möjligt för er att inleda ert budgetarbete på goda grunder och att det bidrar till att upprätta en budget för år 2001 som respekterar respektive institutions prioriteringar, dvs. tillfredsställer det som är vår gemensamma uppgift, nämligen att ta vårt ansvar gentemot Europa och dess folk.
