# ID: svediakorp-gov403325
# author: Mauro (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag instämmer i Sbarbatis förmaning: i denna stund krävs det mer mod, det krävs att de europeiska institutionerna visar större mod.
Europeiska unionen, liksom Förenta staterna, har i dag den svåra, grundläggande uppgiften att hindra parterna att på något sätt retirera och att bedöma möjligheten att på nytt söka en utväg på palestiniernas och israelernas problem.
Med denna inriktning anser jag att Galeotes förslag att igen föreslå en ny upplaga av Madrid-konferensen skall stödjas.
Jag vill understryka hur viktigt detta är med en historisk betraktelse: i Venedigförklaringen från 1980, som framlades av ministrarna Genscher och Colombo, slog gemenskapen först fast behovet av en förhandlingslösning på den palestinska frågan.
Det var under den period då Arafat fortfarande betraktades som en terrorist, inte fick visum för att bege sig till Förenta nationerna i USA och då det inte fanns någon allmän konsensus om vilka diplomatiska strategier som skulle användas.
Efter hans besök på Interparlamentariska unionens konferens i Rom 1982 lossnade det äntligen och Arafat fick inte bara visum utan Förenta staterna iklädde sig en ny aktiv roll i den palestinska frågan på grundval av förberedelsearbetet i Oslo.
I dag förnekar ingen att Förenta staternas insatser är oundgängliga.
Jag vill dock hävda att även Europeiska unionen har en roll att spela, jämsides med Förenta staterna, och inte får glömma det förflutna - inte för att hävda någon upphovsmannarätt utan för att göra anspråk på sin roll som är oundgänglig och, som minister Moscovici sade, kompletterar Förenta staternas i sökandet efter en lösning på frågan, en lösning som verkligen inte ligger nära till hands.
Avslutningsvis en synpunkt på den så kallade internationella förvaltningen av Jerusalem.
Internationell förvaltning innebär inte en internationell förvaltning av staden, utan helt enkelt att vi i egenskap av internationell gemenskap måste ta detta initiativ för att alla genom det redskap förvaltningen är - bortsett från vem som har territoriell överhöghet över Jerusalem - skall fås att engagera sig i att garantera en internationell kontroll, tack vare vilken människor av alla trosinriktningar - kristna, hebréer och muslimer - äntligen skall få tillgång till de heliga platserna.
