# ID: svediakorp-gov403287
# author: Zimmerling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först vill jag uttala min högaktning och mitt särskilda erkännande för kollegan Imbeni som författare till detta betänkande.
Det är ett utmärkt betänkande, som även nämner de viktigaste punkter som kritiserats och presenterar ansatser för att garantera att ECHO gör ett meningsfullt arbete i framtiden.
Vi har nu haft detta organ för humanitär hjälp i EU sedan 1992, och de båda betänkandena, som nu finns som underlag, även kommissionens meddelande, innehåller å ena sidan beträffande den hittillsvarande verksamheten mycket beröm för ECHO, men å andra sidan avrundas de med kritik av några mycket graverande svagheter.
Även om bedömningen av ECHO: s effektivitet jämfört med kostnaderna är att betrakta som mycket positiv, så kvarstår den berömda gråzonen beträffande den tid som följer omedelbart på de händelser som utlöser hjälpinsatsen.
Denna kan inte prövas utifrån exakta kriterier, ej heller ger den erforderliga upplysningar och tips om ECHO: s uppgifter i framtiden.
Det gäller därför enligt min uppfattning i första hand att intensifiera katastrofhjälp och planering.
I detta sammanhang skall man komma ihåg att det förefintliga instrumentet DIPECHO som regional satsning utgör ett möjligt försök till lösning.
Ändå är samtidigt bristen på tillräckligt flexibla alternativa instrument inom kommissionen att beklaga.
Kommissionen måste lägga fram en klar strategi för den roll som den humanitära hjälpen från ECHO skall spela inom ramen för utrikes- och utvecklingspolitiken.
ECHO förfogar som planeringsstab inte över de för detta uppdrag erforderliga personella resurserna.
Sålunda ligger antalet anställda under den gängse nivån vid kommissionens övriga tjänsteenheter, och än mer under talet för anställda vid nationella förvaltningar, vilka som bekant investerar betydligt mycket mindre i krisprogram.
Här måste alltså insatsen på för närvarande cirka 7,5 miljoner euro åtminstone - och nu kommer det - fyrdubblas för att man skall kunna utföra ett effektivt arbete.
Särskilt beklagligt är det - och det har kollegan Imbeni också redan berört - att utvecklingen och avvecklingen av projekt över partner, av vilka cirka 56 procent är icke-statliga organisationer, inte i tillräcklig grad offentligt framställs som Europeiska unionens bistånd.
Här finns enligt min uppfattning ett avsevärt handlingsbehov för framtiden.
Allmänheten måste informeras, dock inte, om jag får be, med medel som ECHO förfogar över direkt.
Vi skall här fullfölja de positiva ansatserna och bestrida kostnaderna för information till allmänheten ur andra medel.
