# ID: svediakorp-gov403278
# author: Rod (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 244
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Lärdomen från utvecklingsprogrammet ECIP ger oss en fin karikatyr på hur dåligt den europeiska kommissionen fungerar.
Medan detta program snarare utvecklas i bra mening - det vill säga en tekniköverföring till länder under utveckling - har kommissionen, kanske ofrivilligt, bromsat här.
Programmet har funnits i tolv år nu och kommissionen har väntat på det skall avslutas för att överväga om den skall förlänga det.
Liksom med andra program har den inte ställt sig frågan om eventuella följder av ett eventuellt upphörande med detta program, om kontinuitet i de gjorda insatserna och om situationen för partnerföretag och anställda.
Det skulle förefalla som om de 90 miljoner euro som budgeterats för detta program förra året inte ens har använts på grund av brist på arbetskraft för att studera de akter som ligger staplade på ett kontor i Bryssel.
På samma sätt har de administrativa förfarandena blivit tyngre år för år då den personal som ansvarade för programmet inte märkte att antalet anställda ökade.
Samtidigt var partnerländerna inte informerade om att programmet eventuellt skulle avslutas.
Slutligen har kriterierna för en fördelning av fonder mellan de olika delarna av programmet, i synnerhet arbetstagares sociala rättigheter, hela tiden varit oklara.
Med tanke på vad som föregått uppmanar vi kommissionen att till en början undersöka möjligheterna att snabbt utvärdera programmet och sedan att förlänga det och förstärka dess insyn och bibehålla dess budget.
