# ID: svediakorp-gov403233
# author: Pietrasanta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,031
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Meda utgör ett konkret instrument, verktyget för vår politik mellan Europa och Medelhavsländerna som fastslogs i Barcelonakonventionen i november 1995 och som följts av flera konferenser, bland annat i Malta, Neapel och Stuttgart.
Vi presenterar här den första verksamhetsrapporten, kallad årsrapport 1998, men vilken i själva verket redovisar hela den första perioden av genomförandet från år 1996 till år 1999 och förbereder genomförandet av insatser för den andra perioden 2000-2006 för vilken förordningen har föreslagits av vår kollega Valdivielso de Cué.
Då denna rapport omfattas av Hughesförfarandet har vi helt integrerat de förslag som antagits enhälligt inte bara av vårt i grund och botten sakkunniga utskott för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi utan också från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och från utskottet för regionalpolitik, transport och turism.Läget: Cirka 4 miljarder euro under de senaste fyra åren plus stora krediter från EIB har beviljats.
Barcelona-avtalen, undertecknade av 27 länder, de i Europeiska unionen samt de 12 länderna på Medelhavets södra kust: Algeriet, Palestinska myndigheten, Cypern, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien samt Turkiet.
De mål som eftersträvas har förverkligats genom en uppdelning i ett område för politik och säkerhet, ett för ekonomi och finansiering och ett för sociala, kulturella och mänskliga frågor.
Resultat: Det handlar om ett ungt program som haft svårigheter att införas och som har lidit av olika funktionella problem som upptäckts av Europeiska revisionsrätten och budgetkontrollutskottet, kritik framför allt underleverantörssammanslutningar som RTM.
Slutresultatet är ett halvparalyserat genomförande och trots ett nästan 100-procentigt kreditåtagande har i dag endast 26 procent betalats ut och detta med svårighet under en genomsnittlig tid på fyra år.
Vi har på ett utförligt sätt presenterat alla detaljer i vår rapport för att därifrån sammanställa slutsatserna.
Vi konstaterar för det första: Det är nödvändigt att förenkla förordningen för att skapa en snabbare process med en bättre insyn och tillhandahålla nödvändiga medel för kommissionens beredning av akten och för rådets kontroll.
Framför allt Europaparlamentet måste delta i processen och informeras mer regelbundet, bland annat via forumet Europa-Medelhavsområdet.
Det skulle vara lämpligt att påskynda undertecknandet av associeringsavtalen som bara 7 länder hittills gjort.
Detta gäller bland annat Libanon, Algeriet och Syrien, m.m.
För det andra: Valet av projekt bör ske mer demokratiskt med ett större deltagande från det civila samhället i icke-statliga organisationer som konstant bekräftat denna önskan, bland annat vid en organiserad konferens den 29 juni i Bryssel med titeln: " För ett varaktigt Meda ".
För det tredje: Skapa en större uppmärksamhet för respekten för mänskliga rättigheter, då detta samarbete inte bara gäller framsteg på det ekonomiska området, utan i grunden frågor som gäller demokrati, frihet, fred, jämlikhet och hållbar utveckling.
Vi kräver att en rapport om denna respekt för mänskliga rättigheter för de länder som undertecknat, eller som är kandidatländer, varje år presenteras för parlamentet som skall kunna användas vid valet av projekt.
För det fjärde: Vi bedömer att de krediter som anslagits för regionalt samarbete på 10 procent är otillräckliga i jämförelse med dem som godkänts till bilateralt samarbete på 90 procent.
Jag måste därför kommentera anslagen till regionala insatser som vi erkänner är mycket svårare att förhandla fram och att genomföra, men som är kopplade till en målsättning om effektivitet, bland annat för att förbättra förbindelserna mellan de södra länderna och framför allt för att kunna fortsätta med mer betydande insatser för lokalt samarbete som vi alla anser som mycket angeläget.
För det femte: Vad gäller de sex prioriterade områdena för partnerskap: Miljö, vattenpolitik, industri, energi, transport och informationssamhälle, anser vi det nödvändigt att man ger ny fart åt de program för miljön, SMAP (Short and Medium-Term Priority Environmental Action Programme), som antogs i Helsingfors 1997, och som hittills har försummats alltför mycket.
Man måste anslå minst 10 miljoner euro årligen i fråga om vatten.
En insats bör göras för att främja förnybar energi, för stöd till små och medelstora företag och för transportsektorn.
Vi måste stödja hållbara utvecklingsplaner för varje land.
Vi anser således det vara absolut nödvändigt att genomföra de förordningsförslag som Valdivielso de Cué lagt fram, i synnerhet dem som gäller förenklade förfaranden för större insyn, effektivitet och snabbhet i fråga om betalningarna och den om mer personal inom kommissionen för bättre kontroll av programmet, vilket inte bör behandlas som en fattig förälder i jämförelse med dem som gäller för samarbetet med de asiatiska länderna eller AVS-länderna.
Jag måste här tacka inte bara för det stora deltagandet, bland annat av berörda länder för icke-statliga organisationer som gjort det möjligt för mig att optimera denna rapport utan också vår europeiska kommissionär Patten som har en klar bild av situationen och vars enheter för yttre förbindelser hädanefter bör medföra en förbättring av denna insats för Medelhavsländerna.
Jag tackar också hans medarbetare, i synnerhet Patrick Laurent.
Jag måste även understryka det intresse som visats av kommissionär Busquin som stimulerar Medelhavssamarbetet på området forskning, bland annat vid det informella toppmötet på Capri den 29 september.
Tack också till alla våra kolleger i parlamentet, i synnerhet fru Terrón och fru McNally och herr Sami Naïr som arbetar med denna akt.
Det är mycket viktigt att våra förslag genomförs för att skapa en absolut nödvändig stimulans i processen mellan Europa och Medelhavsländerna som framför allt inte bör straffas med kreditnivåer för 2000-2006 på grund av de problem som den mött i början och som skall vara spjutspetsen i vår politik, om vilket vi skall tala mer om vid konferensen i Marseille i november.
Vi önskar det franska ordförandelandet lycka till och jag vet att de är mycket förbindliga och inställda på att uppnå sina mål.
(Applåder)
