# ID: svediakorp-gov403144
# author: Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi i den förenade vänstern välkomnar detta initiativ från Danmark om straffpåföljden mot miljöbrott.
Det är uppenbart att det är ganska många medlemsstater som har problem med att utdöma effektiva straff mot denna typ av brottslighet.
I mitt eget land, Sverige, görs idag en hel del anmälningar om miljöbrott.
Det är emellertid anmärkningsvärt hur liten andel av anmälningarna som sedan leder till fällande dom.
När man ser på påföljden i dessa domar, måste man nog konstatera att den i många fall är ganska ringa.
Jag tror inte att detta på något sätt är unikt för Sverige.
Dessa problem finns säkert i ett flertal medlemsländer.
Det beror nog på många olika saker.
Det ena kan vara en brist på kunskap och på utredningsresurser om miljöbrott i rättssystemet.
Samtidigt är det nog också så att det dröjer sig kvar en förlegad syn om att miljöbrott inte är lika allvarliga som andra brott, och att miljölagar inte är lika bindande som andra lagar.
Om det är så är det naturligtvis helt oacceptabelt.
Det handlar ofta om stora ekonomiska intressen.
I dag lönar det sig att begå miljöbrott, eftersom straffrisken är så liten.
Det kanske mest anmärkningsvärda i detta är att det är så få länder som kan lagföra juridiska personer och ställa företag till svars.
Att ändra på detta förhållande är kanske den viktigaste förändringen som kan göras.
Självklart är detta i första hand ett ansvar för medlemsländerna, och samarbete på detta område skall vara mellanstatligt.
Den samordning som sker genom detta initiativ är naturligtvis också nödvändig.
Förutom det faktum att samordningen stärker medlemsländernas arbete skall jag lyfta fram tre andra motiv till den.
Det första är att många miljöbrott har internationella konsekvenser, vilket många har understrukit under debatten.
Det andra är att om man genomför detta danska initiativ, så kommer det att underlätta för det alleuropeiska miljösamarbetet i Europarådet i och med att man då kanske kan uppfylla denna konvention.
Det tredje är att vi alla vet att miljörätten är det område av EG-rätten som efterlevs sämst.
Ett sådant här initiativ skulle också kunna leda till att man efterlever EG-rätten bättre på miljöområdet, vilket sannerligen behövs om man ser på hur vissa direktiv följs.
