# ID: svediakorp-gov403142
# author: Martínez Martínez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med att gratulera den danska regeringens till initiativet att lägga förslag om detta rådets rambeslut som vi nu diskuterar och som syftar till att förse oss med effektivare instrument för att bekämpa de allvarliga miljöbrotten.
Våra gratulationer går också till föredraganden Di Lello Finuoli, som under hela behandlingen av detta initiativ har agerat mycket klart och beslutsamt utifrån de principer och värden vi delar, men också med återhållsamhet och flexibilitet, vilket har visat sig då han har tagit med en mängd ändringsförslag som innehåller olika nyanseringar.
Genom detta får vi ett slutligt förslag som vi anser är både rimligt och ambitiöst.
Vi gläds åt att Europeiska unionen genom detta rambeslut stöder den konvention om skydd för miljön genom strafflagen som antogs i Europarådet 1998 och som ännu inte har ratificerats av tillräckligt många för att träda i kraft.
Inom unionen har bara nio medlemsstaterna skrivit under, men hittills har ingen stat ratificerat den, vilket är rent skandalöst.
Min kollega och landsmaninna Carmen Cerdeira har lagt fram idéer och ändringsförslag som nu har förts in i den text vi skall rösta om.
Jag vill säga att jag instämmer i texten och vill framhäva fyra aspekter där jag anser att vi i parlamentsbehandlingen har lyckats förbättra ursprungsförslaget.
Den första är att vi här erkänner att ett land har rätt att agera mot dem som begår miljöbrotten när dessa har skett i detta land, men också när det har skett i ett annat land, om dess effekter påverkar det första landet.
Den andra är att denna möjlighet att agera utvidgas till att gälla inte bara de brott som har begåtts utan också de försök som av det ena eller det andra skälet inte har fullföljts, men som hade kunnat få negativa konsekvenser.
En tredje sak är att den lägger ansvaret på juridiska personer, då det oftast är dessa, snarare än fysiska personer, som begår den absolut största delen av de allvarliga miljöbrotten.
Den fjärde aspekten jag vill lyfta fram är att ekonomiska och andra sanktioner som införs för sådana brott alltid bör vara mycket högre än den vinst som denna verksamhet ger förövarna.
Man gör då slut på en verklighet som gör att det många gånger inte bara är billiga utan helt enkelt lönande att begå dessa brott.
Vi har här en bra handling, vars resultat vi hoppas blir effektivt.
Vårt åtagande bör också gå i denna riktning.
