# ID: svediakorp-gov403134
# author: Coelho (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 455
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger, fru kommissionär!
Jag skulle vilja börja med att betona det utmärkta arbete som vår kollega Di Lello Finuoli har gjort i detta betänkande och som har fått, som han själv kunde berätta, ett nästan enhälligt stöd i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Jag vill också berömma detta initiativ från Danmark som syftar till att anta ett rambeslut angående kampen mot allvarliga miljöbrott.
Vi är alla medvetna om den växande betydelsen av och de ofta förekommande gränsöverskridande effekterna av denna typ av brott.
Vi måste också vara medvetna om en av de senaste Eurobarometer-undersökningarna som bekräftar att miljön, tillsammans med säkerheten, hälsan och arbetslösheten, är en av de stora frågorna som engagerar medborgarna i Europeiska unionen.
Detta tvingar oss alltså att ta ansvar för att ta itu med dessa frågor, ett arbete som kan ge medborgarna ett miljö- och hälsoskydd, och därigenom försöka höja deras livskvalitet.
Det är nödvändigt att vi erkänner att Europeiska unionen har gjort betydande framsteg på miljöområdet de senaste fem åren.
I dag är genomförandet av en balanserad och hållbar utveckling fastslagen i fördragen.
I slutsatserna från Tammerfors, är miljöbrotten ett av de uttryckligen nämnda områdena där vi måste uppamma våra krafter för att fastställa gemensamma definitioner, tillvitelser och sanktioner i de nationella strafflagstiftningarna.
Det är således nödvändigt att få till stånd ett gemensamt agerande mellan medlemsstaterna för att inrätta ett straffrättsligt miljöskydd.
Vi står inför ett gemensamt problem för medlemsstaterna, som får allt större gränsöverskridande konsekvenser mellan varje land, främst går de över gränserna i det land där brotten begås.
Detta gör det nödvändigt att införa enhetliga miljöskyddsåtgärder inom straffrätten som är gemensamma för Europeiska unionen.
Dels genom straffrättsliga bestämmelser, dels genom stränga - och jag vill betona adjektivet stränga -, sanktioner som är proportionerliga mot skadan och som har en effektiv avskräckande effekt.
Det måste också finnas, vilket även togs upp av Schörling, ett allmänt förebyggande arbete där medlemsstaterna ser till att de företag vars verksamhet innebär större miljörisker och som kan få negativa effekter för folkhälsan, informeras noggrant om miljökonsekvenser och att de vidtar säkerhetsåtgärder samt lämpliga förebyggande åtgärder inom ramen för sin verksamhet.
Det är också nödvändigt att medlen för att bekämpa allvarliga miljöbrott förstärks och blir enhetliga mellan medlemsstaterna.
För att avsluta skulle jag vilja vädja till de medlemsstater som ännu inte har skrivit under Europeiska rådets miljöskyddskonvention från 1998, att de så snabbt som möjligt vidtar nödvändiga åtgärder för att anpassa sin nationella rätt så att de kan skriva under konventionen.
