# ID: svediakorp-gov403133
# author: Schörling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 703
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


föredragande av yttrande från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Herr talman!
Som föredragande för det yttrande som utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor har utarbetat, enligt Hughesförfarandet, kan jag säga å hela utskottets vägnar att vi välkomnar det danska initiativet, som med våra ändringsförslag antogs enhälligt i miljöutskottet.
Vi anser att detta initiativ kommer att vara ett användbart instrument för att bekämpa de miljöbrott och de allt vanligare gränsöverskridande effekterna av de miljöbrott som begås, och som naturligtvis är ett direkt hot mot miljön och därmed också mot oss människor, mot djur och växter.
Grova miljöbrott är ett gemensamt problem för medlemsländerna, eftersom det är gränsöverskridande.
Därför bör vi också kunna vidta gemensamma åtgärder, för att genom straffrättsliga bestämmelser skydda miljön så bra som möjligt.
Jag vill påpeka att detta rambeslut skall tas enhälligt i rådet, och man har enats om att det skall vara bindande för medlemsländerna.
Samtidigt skall man komma ihåg att det är medlemsländerna som avgör hur resultaten skall uppnås, dvs. vilken form och vilket tillvägagångssätt man skall tillämpa.
Hur skall detta då gå till?
Ja, kanske bland annat genom effektiva utredningar, att dessa utförs snabbt, att man delar med sig av den information som man då får och ser till att dessa utredningar är utförda av personal som är kunnig på miljöområdet.
Detta är oerhört viktigt.
Vidare kan man också genom administrativt samarbete mellan medlemsländerna få sådan information som kan vara av nytta för att vi skall kunna bekämpa miljöbrott.
Jag vill emellertid också påpeka något som vi underströk även i miljöutskottet, nämligen att vi också måste satsa på förebyggande åtgärder, dvs. åtgärder innan miljöskador har uppstått och miljöbrott har begåtts.
Då är det också viktigt att lagstiftningen tar upp miljöansvar, alltså vem som är ansvarig, och att det finns en sådan effektiv lagstiftning i de olika medlemsländerna.
Naturligtvis krävs även ökad kunskap överhuvudtaget när det gäller miljö, information om know-how och hur man kan upptäcka miljöbrott samt information om påföljder och straff.
Det är viktigt att man försöker samarbeta så mycket som möjligt på detta område.
Grova miljöbrott definieras i detta rambeslut som " handlingar eller underlåtenhet som under försvårande omständigheter och i strid med lagstiftningen innebär att miljön avsevärt skadas ".
Man kan naturligtvis diskutera hur denna definition " grova miljöbrott " och " skadas avsevärt " skall tolkas, men detta är väl så långt man har kommit vad gäller denna definition, även om man inte känner igen den i annan lagstiftning i medlemsländerna.
I de ändringsförslag som miljöutskottet har lagt fram har vi tittat på detta med definitionen av grova miljöbrott.
Vi anser att det är viktigt att man i det föreslagna rambeslutet får ett så stort tillämpningsområde som möjligt, eftersom definitionen är så diffus.
Dessutom kan bekämpning av grova miljöbrott inte enbart gälla privata företag, utan det måste även gälla förvaltningsbrott, dvs. när förvaltningen i de olika länderna, eller faktiskt regeringarna, genom underlåtenhet eller genom ansvarslöshet har åstadkommit grova miljöbrott.
Det har vi försökt få med genom ändringsförslag 16.
En annan viktig aspekt är också vad som betraktas som " försvårande omständighet ", om verksamheten som har orsakat allvarliga miljöskador har varit alltför lågt försäkrad samt även med avseende på de risker som verksamheten i så fall innebär.
Det handlar om ansvarsfrågan och om principen att förorenaren skall betala samt att bördan, effekterna och riskerna inte skall läggas på andra.
Detta finns i ändringsförslag 25.
Avslutningsvis vill jag bara säga att vi är på väg mot ett gemensamt agerande för att skydda miljön.
Detta rambeslut är ett steg, liksom Europarådets konvention om miljöskydd genom straffrätten.
I rambeslutet nämns även att denna konvention måste ratificeras snarast, eftersom den är betydligt mer detaljerad.
Dessa steg är alldeles nödvändiga, anser jag, för att hindra miljöbovar och oansvarigt agerande, som orsakar allvarliga miljöskador.
Jag är positiv till rambeslutet och de ändringsförslag som har lagts fram.
