# ID: svediakorp-gov403106
# author: Moraes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Lambert och Ghilardotti har rätt.
De europeiska icke-statliga organisationerna på det sociala området spelar en avgörande roll i vårt arbete.
Alla som gick igenom artikel 13-diskrimineringspaketet kunde se detta.
Sedan budgetkrisen 1998, då man fryste medel avsedda för ideellt arbete med vissa av de mest sårbara personerna i Europa och utvecklingsländerna, har det gjorts stora framsteg.
Det portugisiska ordförandeskapet gick in på nya områden och bjöd in den europeiska biståndsplattformen till det informella toppmötet i Lissabon om sociala frågor, och det franska ordförandeskapet följer detta exempel.
Denna typ av initiativ uppmärksammades i slutsatserna efter toppmötet i Lissabon.
Men det räcker inte med prat, och två år efter budgetkrisen 1998 fortsätter svårigheterna.
Det har varit två år av samråd med icke-statliga organisationer och allt som kommissionen lagt fram och inrättat är ett diskussionsdokument och två interna arbetsgrupper som knappt haft ett enda sammanträde.
Samtidigt kläms de icke-statliga organisationerna åt av byråkratiska bestämmelser - jag har arbetet vid icke-statliga organisationer - som infördes för att främja ansvarigheten och öppenheten, men som, när det kommer till kritan, har skapat mer byråkrati.
Herr talman!
Problemen förde de icke-statliga organisationerna förvärras ytterligare av denna kammare när man skapar komplicerade bestämmelser om samfinansieringskrav, som fastställs med mycket stränga tidsfrister.
Den enda budgetpost vi hade - B3-4101 - har strukits och kommissionen har misslyckats med att lägga fram ett förslag till rättslig grund för medborgardialogen, antingen genom att föreslå en rådsförordning eller en artikel i fördraget.
Vad som är värre är att de icke-statliga organisationerna inom det sociala området fått veta av kommissionen att de måste finansieras genom våra nya budgetposter för diskriminering och social utslagning.
Hur kan det vara så när medlen för dessa program blivit oskäligt små?
En rad viktiga icke-statliga organisationer inom det sociala området står inför allvarliga kriser, p.g.a. kommissionens och rådets passivitet.
Jag såg ett fall med en icke-statlig organisation som ansökte om ett projekt där det krävdes en budgetutredning på 80 sidor, och så många bilagor att ansökan vägde över tolv kilo.
Herr talman!
Det måste ske en förändring.
De icke-statliga organisationerna är avgörande för vårt arbete och vi måste stödja dem.
