# ID: svediakorp-gov403035
# author: Mathieu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 596
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Det är här fråga om två av rådets förordningar genom vilka införs en systematisk övervakning av skogens ekosystem som är unik i världen.
Förordning nr 3582 / 86 rör skydd av skogar mot luftföroreningar och genom förordning nr 2158 / 92 fastställs en ram för kamp mot skogsbränder.
Föredraganden förslår att de avsatta beloppen för dessa program skall ökas samtidigt som kommissionens förslag syftar till att brutalt minska dem.
Det är föredragandens metod som är relevant.
Det verkar ju logiskt att ta hänsyn till en nära nog fördubblad skogsyta i gemenskapen sedan 1998, datum för den senaste utvidgningen, och uppfylla kraven för Europeiska unionens skogsstrategi.
Det finns förvisso inte något rättsligt stöd i fördraget för en gemensam skogspolitik.
Det handlar inte om att utnyttja detta betänkande för att ta upp debatten igen utan bara att påminna om att unionens skogsstrategi omfattas av subsidiariteten.
Med andra ord föreslås en åtgärd bara om den utgör ett mervärde jämfört med en nationell åtgärd.
Frågan är om det finns ett mervärde.
Subsidiariteten är dock till fördel för en gemenskapsåtgärd i detta speciella sammanhang.
Det som står på spel är visserligen inte samma sak i de femton medlemsstaternas skogar.
De nordiska länderna, som tillförde de flesta skogarna vid utvidgningen 1998, drabbas således framför allt av luftföroreningar, stressen från klimatspänningar och markförsurning medan staterna i söder mer lider av effekterna från ökenspridning, torka och bränder.
Men dessa skillnader får inte innebära att man ifrågasätter nödvändigheten att förvalta en sådan övervakning på gemenskapsnivå, vid en tidpunkt då
man erkänner beroendet sinsemellan av stressfaktorer som påverkar skogarnas ekosystem i allmänhet och i sin helhet.
Ökningen av budgetanslaget kommer för övrigt vid rätt tidpunkt.
Till följd av de fruktansvärda stormarna i december hotar nämligen en fara för bränder våra skogsmassiv.
Man har för övrigt redan registrerat bränder i många skogsmassiv.
Att förebygga detta slags katastrofer förutsätter dock att brandsäkerheten förbättras.
Medan kommissionen i sitt meddelande av den 2 februari 2000 förespråkar att övergripande försiktighet används och ett gemenskapens åtgärdsprogram till förmån för civilförsvar, som inrättades genom rådets beslut av den 9 december 1999, bara väntar på en enda sak: att man utnyttjar det, är det inte rätt tillfälle att finansiellt dra ner förordning nr 2158 / 92.
Vad gäller kampen mot luftföroreningar får den en ny dimension mot bakgrund av de riktlinjer som kommissionen fastställt i fråga om klimatförändringar, biologisk mångfald och hållbar förvaltning.
Övervakningen av ekosystemen verkar bli tvärvetenskaplig.
Även om luftföroreningarna har tappat lite av nyhetsintresset inför de nya prioriteringarna, är de fullt ut sammanhängande med utmaningarna på världsplanet.
Problemets kärna är emellertid politisk.
Medlemsstater har anmält tvivel om skogarnas betydelse samtidigt som skogsindustrin sysselsätter 2,2 miljoner människor i Europa och skogen täcker trettiosex procent av unionens yta.
Bildligt talat, är det mycket riktigt djävulen som biter sig i svansen: förordningarna i fråga måste få politiskt stöd.
Men för att de skall få det måste nätverken få kapacitet att uppdaga förändringar, och rentav risker.
Ett lämpligt finansiellt stöd är dock nödvändigt för att vetenskapligt bevisa att sådana risker finns!
I väntan på frågan om förlängning av dessa program efter 2001 är det vårt politiska ansvar att stödja dem finansiellt.
För de uppgifter som insamlas är ämnade att tjäna som tekniskt stöd för politiska beslut på områden där " inget bevis, ingen åtgärd " gäller.
