# ID: svediakorp-gov402990
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 869
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, för kommissionens räkning tänker jag besvara frågor på fem teman.
Sammanfattningsvis med avseende på människorättsfrågorna vill jag därför säga att kommissionens utrikespolitik helt oförändrat alltjämt tjänar målet att bidra till att undvika konflikter, till att undvika kränkningar av mänskliga rättigheter samt att befordra demokrati och mänskliga rättigheter.
Där vi påträffar våldsamma konflikter och kränkningar av människorätten utnyttjar vi med bestämdhet våra möjligheter att utöva ett positivt inflytande på konfliktlösningen samt befrämjandet av demokrati och människorätt; det kan ske via en dialog, det kan ske via diplomatiska åtgärder eller via den form stödet till dessa länder tar.
Detta gäller alldeles särskilt för de konflikter som berörts här i dag - Uganda, Sudan och Indonesien.
Beträffande dödsstraffet i USA vill jag bara säga att beklagligtvis har ingenting förändrats.
Europeiska unionens hållning är och förblir i sin helhet oförändrad.
Utdömandet av dödsstraff är enligt vår europeiska värdeskala en barbarisk akt som inte på något sätt kan rättfärdigas.
Därför kommer vi inte att ge efter i våra bemödanden att uppnå en världsomspännande kriminalisering av dödsstraffet.
Den diskussion som nu har inletts i USA måste välkomnas.
Den visar ju ändå tydligt att ett väsentligt argument för vårt avvisande av dödsstraffet nu också uppvisar en viss verkan i Amerika; detta argument går ut på att utdömandet av dödsstraffet inte är värdigt en rättsstat till en början av den anledningen att ett felaktigt domslut inte kan rättas till i efterhand.
Vi har tvingats uppleva att det förekommit många domar som lett till att oskyldiga människor blivit avrättade.
I fråga om Irak vill jag säga att kommissionens uppfattning är att ansvaret för de förskräckliga omständigheterna i detta land uteslutande och ensamt ligger hos Saddam Hussein och hans regim.
Omständigheterna skulle kunna förändras över natten, om regimen vore beredd att till fullo uppfylla åläggandena, kraven från den internationella gemenskapen, krav vars uppfyllande den ju också delvis har lovat.
Tyvärr har ingenting förändrats i det att den irakiska regimen måste betraktas som en regim som kan störa freden och stabiliteten inte bara i regionen utan i hela världen; och att av detta skäl ett upphävande av sanktionerna endast kan åstadkommas genom att Irak reservationslöst uppfyller säkerhetsrådets resolutioner; detta är den irakiska regimen väl medveten om.
Europeiska unionen bemödar sig om att ta hänsyn till de humanitära konsekvenserna av denna politik inom det handlingsutrymme den har, och att hjälpa där möjligt är att hjälpa.
Dock det är för var och en i denna församling bekant att programmet " Olja mot livsmedel " har vissa svagheter för vilka återigen den irakiska regimen bär skulden, och att vi av den anledningen inte heller kan utnyttja vårt instrument ECHO i Irak.
Det finns ännu en sak jag vill säga, som i dag har behandlats för första gången, nämligen temat huliganer och fotboll.
Kommissionen välkomnar den betydelse som parlamentet skänker bekämpandet av huliganismen i samband med fotbollsmatcher, vilket kommer till uttryck i de olika resolutionsförslagen.
Medlemsländerna och kommissionen bemödar sig sedan flera år om ett förstärkt samarbete på detta område.
Det har lett till det stora antalet överenskomna åtgärder.
Exempelvis finns det gemensamma normer för säkerheten på alla stadion, gemensamma normer för uppspårandet av anhängare, utsändandet av polismän till utlandet för att samarbeta med värdlandets polis, och det förekommer även ett utbyte av information.
Ett viktigt instrument är den av rådet i juni 1999 utfärdade handboken om samarbete mellan olika polismyndigheter och åtgärder för att förebygga våldsamheter i samband med fotbollsmatcher.
Handboken innehåller konkreta förhållningsregler för polisen vilka för första gången tillämpats vid Europamästerskapen 2000 i Nederländerna och Belgien.
Utvärderingen av Europamästerskapen 2000 kommer att leda till otaliga nyttiga insikter om förbättringsmöjligheter vid bekämpandet av huliganism.
Ett nederländskt-belgiskt projekt som medfinansierats av Europeiska unionen inom ramen för samarbetsprogrammet för polis- och tullmyndigheter utför den vetenskapliga utvärderingen.
Bedömningen av polisens insatser under Europamästerskapen 2000 kommer i framtiden att kunna användas vid liknande arrangemang.
Detta är av särskild vikt för Tyskland, som i dag har fått uppdraget att arrangera Världsmästerskapen i fotboll år 2006.
Kommissionen vill invänta resultatet av detta projekt innan den kommer med konkreta förslag för att förbättra de aktuella åtgärderna.
Förvisso kan man redan nu se, att vi på EU-nivå måste komma överens om ett reseförbud för dömda huliganer i anslutning till fotbollsmatcher med hög riskpotential, och att vi måste finna en möjlighet att effektivt kunna bekämpa kravaller vid sportarrangemang; syftet med detta är - som en ledamot i kammaren sade - att fotboll verkligen i framtiden skall förbli en sport.
I samband med det vill jag påminna om att Nederländerna och Belgien inom ramen för samarbetet på området för rättsliga frågor och inrikesfrågor har för avsikt att presentera förslag för vidare åtgärder för att bekämpa huliganism i samband med fotbollsmatcher.
Dessa arbeten befinner sig förvisso ännu i ett mycket tidigt skede.
Efter det att Europamästerskapen 2000 har utvärderats kommer det att komma till konkretare kontakter mellan kommissionen och dessa båda länder.
