# ID: svediakorp-gov402988
# author: Coûteaux (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 261
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är väl kort med en minut för ett så allvarligt ämne.
Jag säger allvarligt därför att det varken mer eller mindre handlar om ett folks överlevnad och det som man väl måste kalla en internationell straffexpedition, såsom en fransk försvarsminister, Chevènement, tidigare gjorde, mot en nation som låtsades undfly en ny världsordning.
Denna straffexpedition bådar inte gott inför framtiden.
Denna nya världsordning, ett uttryck av Bush för att dölja de multinationella företagens intressen och i det fallet de stora amerikanska oljeföretagens intressen, är i allt högre grad outhärdlig för oss.
Man förvånar sig i det avseendet över de humanitära kretsarnas tystnad inför situationen för irakierna som lider och dör, vad gäller redan över en miljon av dem, på grund av oss.
Vilken kontrast och vilket hyckleri mellan det humanitära och dessa offer i vilket vi alla är aktörer av ren feghet inför den amerikanska makten, denna stormakt som parlamentet i synnerhet och Europa i allmänhet inte i något ärende är i stånd att sätta sig upp emot, såsom vår röstning om Echelon i går än en gång visade.
Det allvarligaste, och det blir min avslutning, för det finns verkligen alltför mycket att säga, är att ett land i söder för en gångs skull lyckades utvecklas och att länderna i norr, på rad efter Förenta staterna, inte gav upp förrän de hade förstört det.
Det är mycket farligt och oroande inför det århundrade som börjar.
