# ID: svediakorp-gov402936
# author: Dupuis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Jag tror att vi bereder oss på att rösta om en viktig text, om Tibet, och vi har nu möjlighet att ta ett högkvalitativt steg i denna grundläggande kamp.
Det är en kamp om rätt och om internationell rätt.
Tibet ockuperades och invaderades av kinesiska trupper 1949 och alltsedan dess är landet ockuperat och koloniserat av kineserna.
Jag tror att vi, naturligtvis, måste rösta massivt för denna resolution, men att vi också måste rösta för det ändringsförslag som ingivits av Thomas Mann, liberala gruppen och Gruppen De gröna, ett ändringsförslag i vilket det begärs av våra regeringar att de beaktar möjligheten att erkänna den tibetanska exilregeringen, om de kinesiska myndigheterna och den tibetanska exilregeringen inte inom tre år har ingått ett avtal om en betydande självständighet för Tibet.
Vi kan inte längre bara låta de kinesiska myndigheternas goda vilja och i detta fall stora motvilja mot att inte ta itu med detta problem styra fritt.
Vi måste tvinga dem och vi måste genom vår politiska handling i parlamentet hävda vår vilja att äntligen lösa detta problem som har varat i femtio år.
Jag skulle särskilt vilja vädja till vänstervännerna, socialdemokratiska och kommunistiska vänner: fortsätt inte med att inte mäta med samma mått!
Vi kommer ihåg de stora striderna för att avkolonisera Afrika och befrielsen av Algeriet och Vietnam.
Med de resultat som vi ser nu: Vietnam är fortfarande i händerna på ett totalitärt och diktatoriskt system.
I Tibet pågär idag en kamp för demokrati som inte är våldsam.
Det finns ingen orsak till att vi inte skall göra här vad många av oss gjorde där under de år det pågick.
Nu måste frågan om Tibet bli en fråga om rätt, ett hävdande av icke-våld av det internationella samfundet.
Kina är ett stort land som har rätt till demokrati.
Det är självklart men det kan inte vara ett skäl för att än en gång offra tibetanernas rätt att leva med sin egen kultur i fullt oberoende när det gäller samtliga frågor som styr folken och som bör styra folken.
Jag uppmanar således mycket uppriktigt de socialdemokratiska och kommunistiska vännerna att rösta för resolutionen och för ändringsförslaget och se till att parlamentet för en gångs skull i alla fall står bland förtrupperna i denna kamp för frihet, demokrati och icke-våld.
