# ID: svediakorp-gov402930
# author: Rod (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 450
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kära kolleger!
Stilla havet frammanar visserligen alltid paradisiska bilder: stränder, kokospalmer och sol.
Verkligheten är nu mycket tråkigare.
De båda statskupper som inträffat den senaste tiden på Fijiöarna avslöjar i själva verket stater som är instabila och söndrade av fattigdom.
Det otroliga i detta ärende förutom våra institutioners passivitet är att man alltid använder förevändningar om spänningar mellan etniska grupper för att förklara dessa konflikter.
Man är dock väl medveten om att de verkliga orsakerna inte bara finns där.
På Salomonöarna är den största delen av befolkningen melanesisk och kristen.
På Fijiöarna är nära hälften av befolkningen av indiskt ursprung, men det går tillbaka till förra århundradet.
Och trots dessa skillnader är var och en hemma på Fijiöarna.
Jag tror att det finns andra orsaker än de etniska konflikterna.
Man förnekar, till exempel, den roll som spelas av dem som drar fördel av dessa konflikter: multinationella företag och lokala politiker.
När det gäller de förra betyder instabila perioder färre sociala, skattemässiga och miljömässiga skyldigheter därför att staten då är mycket svag och konflikterna gynnar vapenindustrin eftersom de politiska grupperna ju måste få vapen.
När det gäller politikerna ger den metod som består i att hetsa upp olika grupper mot varandra såsom, till exempel, extremhögern gör hos oss, möjlighet att skaffa sig ett politiskt område eller att behålla makten.
Denna metod är möjlig bara därför att befolkningen är fattig och lider brist på kunskap om andra.
I det aktuella fallet borde de båda konflikterna ha gjort det möjligt för vissa att återta makten eller ta en makt som de inte lyckades få genom fria val.
På Fijiöarna underblåstes statskuppen av en affärsman i konkurs som anspelade på sitt avlägsna ursprung från Fijiöarna för att rättfärdiga sin handling.
Den nya premiärministern kommer också från affärsvärlden.
På Salomonöarna har en låtsasomröstning i parlamentet fört en ny premiärminister till makten, som valdes med gevär.
Dessa båda exempel ger ett gott stöd åt vår syn på konflikten.
Den gemensamma resolutionen är emellertid alltför moraliserande och det anges i den att man i praktiken begär att återgå till den förra situationen.
Såsom ofta är fallet tar man inte i resolutionen upp de verkliga källorna till dessa konflikter: fattigdomen och den underliggande och intresserade roll som spelas av ekonomiska och politiska aktörer.
Ur den synpunkten måste nya konflikter förebyggas om vi vill vara verkligt effektiva och därför verkligen stödja utveckling av utbildning, lokal ekonomi och lokal demokrati.
På så sätt kommer vi kanske att lyckas förändra sakernas tillstånd.
