# ID: svediakorp-gov402783
# author: Thors (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 711
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, fru kommissionär och ombudsmannen!
Föredraganden och utskottets uppfattning om ombudsmannens rapport för 1999 - det år som kännetecknas av kriser inom EU-institutionerna och av ett stort misstroende gentemot administrationen - är att medborgarna kommer att se den europeiska integrationen som berättigad endast om de har rättigheter som gör att de aktivt kan medverka i en politisk dialog med institutionerna.
Den politiska dialogen är emellertid ingen verklig dialog om medborgarna inte har rätt att få information och tillgång till de handlingar som de begär, om inte de åsikter som de framför beaktas, behandlas och tas på allvar.
Vad har nu detta att göra med ombudsmannens uppgift?
Ombudsmannens uppgift är ju enligt fördragen att undersöka fall av administrativa missförhållanden inom gemenskapsinstitutionerna och inom organen.
På uppmaning av Europaparlamentet gav ombudsmannen i årsrapporten för 1997 en definition av begreppet " administrativa missförhållanden ".
Sådana föreligger när ett offentligt organ underlåter att agera i enlighet med en regel eller en princip som är bindande för detta.
Institutionerna enades under ombudsmannens förra mandatperiod om att tillämpa denna definition och den är nu och i framtiden utgångspunkten för ombudsmannens verksamhet.
Utskottet betonar i betänkandet att denna gemensamt godkända definition av " administrativa missförhållanden " också innebär rätten att granska hur institutionerna tolkat gemenskapsrätten.
Oberoende av vilken juridisk form som stadgan om grundläggande rättigheter kommer att få, kommer den i alla händelser att vara ett uttryck för medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, som enligt artikel 6 i fördraget skall respekteras av unionen och därmed av institutionerna och organen.
Utskottet konstaterar därför att ombudsmannen bör spela en viktig roll när det gäller att tillämpa en framtida stadga om de medborgerliga rättigheterna.
Utskottet har också uttryckt sitt tydliga stöd för att en stadga om de grundläggande rättigheterna bör innehålla regler som ger medborgarna rätt till en god förvaltning inom EU.
" God förvaltning " är motsatsen till " administrativa missförhållanden ".
I rätten till god förvaltning, både när det gäller den stadga om de medborgerliga rättigheter och den kodex för god förvaltning som parlamentet och ombudsmannen efterlyst, ingår åtminstone: rätten att bli hörd i sin sak, rätten att få ta del av handlingar, rätten till snabba svar från förvaltningen och att få motiverade svar.
Alla dessa aspekter har varit centrala i ombudsmannens arbete.
Dessa rättigheter är förutsättningar för det aktiva medborgarskap som är nödvändigt för att EU skall återvinna medborgarnas förtroende.
Det är dessa rättigheter som gör medborgarskapet aktivt i stället för passivt.
En god förvaltning kan skapa förutsättningar för ett aktivt medborgarskap, medan administrativa missförhållanden kan underminera förutsättningarna för det.
Vilka är de vanligaste kategorierna och klagomålen till ombudsmannen?
Ofullständig eller förvägrad information, försening som kunnat undvikas, diskriminering, brist på rätt till försvar.
Medborgarna vill ha en god förvaltning.
De vill vara aktiva medborgare.
Dessa slutsatser kan dras av de ständigt ökande klagomålen till ombudsmannen och vad dessa gäller.
Ombudsmannen har blivit känd för sitt arbete för större offentlighet.
Detta skall han ha en stor eloge för.
En undersökning han på eget initiativ avslutade för flera år sedan ledde till att de flesta av gemenskapens institutioner och organ i dag har regelverk för allmänhetens tillgång till handlingar.
Han har oförtröttligt fortsatt arbetet för en verklig öppenhet och för att datasekretess och personskydd inte heller skall få användas för att hindra allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet.
Steg för steg har ombudsmannen byggt upp sitt arbete och verkat för en bättre förvaltning och fått medborgarnas förtroende.
Viktigt är också hans samarbete med de nationella ombudsmännen samt i fortsättningen även med motsvarande organ i kandidatländerna.
Det är ett solitt arbete som parlamentet har skäl att stödja.
Detta bör ske genom att tillräckliga ekonomiska resurser ställs till ombudsmannens förfogande för att genomföra de krävande undersökningar som mandatet förutsätter.
Vi bör också i fortsättningen se till att vi stöder en ombudsman som är oberoende i sina beslut.
Jag vill rikta ett stort tack till ombudsmannen och hans kansli samt till sekretariatet vid utskottet för framställningar, som vi vet i dag arbetar under svåra förhållanden.
