# ID: svediakorp-gov402763
# author: Roure (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 492
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Att bygga Europa handlar framför allt om att känna till Europas mångfald och skillnader.
Studien om utbildningssystemen i Europeiska unionens medlemsstater bör mana oss till en reflektion grundad på fördjupade kunskaper om våra olika länders metoder och erfarenheter, eftersom alla länder har egna förhållanden i utbildningsvärlden.
Varje ändring av utbildningssystemet ifrågasätter samhällets ideologi och dess ekonomiska utveckling.
Kvaliteten på utbildningen är en central sak för vårt samhälle, men utbildningen får inte bli en huvudsak för aktörerna på arbetsmarknaden, som vill göra sina personliga syften gällande.
Skall en grundlig reform av utbildningssystemet genomföras, bör den genomdrivas tillsammans med alla parter inom systemet och den får framför allt inte avstanna.
Systemet skall kunna utvecklas samtidigt som samhället, eftersom utbildningssystemen ofta lider av en brist på förankring i det vanliga livet.
Men vi får för den skull inte glömma att människans utveckling är ett centralt mål för utbildningen.
Vi bör inte till varje pris vilja svara på en marknad i ständig förändring.
Vi måste tvärtom tillåta de unga att erövra kunskapens redskap, som gör dem redo att möta sin framtid.
I dag gäller det att inte vänta tills eleverna har gått ut skolan och misslyckats för att ge prov på fantasi.
Man måste föreslå dem en anpassad utbildning.
Inget barn saknar begåvning.
Varje system producerar det misslyckande som överensstämmer med systemet.
Kriterierna för att peka ut ett misslyckande är väsentligen subjektiva.
Man misslyckas i förhållande till en på förhand fastslagen norm.
Vilken är denna norm?
Hur har den fastställts?
Alltefter omständigheter kan politiker t.o.m. finna ett intresse i att överdriva det dåliga alternativet för förbättringar, särskilt sedan problemen på utbildningsområdet började uppta en allt större plats i den politiska debatten och media.
Varje elev i svårigheter är en ung människa vars personliga framtid står på spel.
Varje barn som misslyckas uttrycker sitt missmod i skolan, men också i samhället.
Den unga människa som inte respekteras för sin person, sina upplevelser och sin kunskap är en förnekad varelse.
Och förnekad vrålar hon ut sin förtvivlan, skriker hon ut sitt hat.
Kampen mot ett misslyckande i skolan, dvs. mot ett misslyckande i samhället, är och bör vara en mycket viktig angelägenhet för varje ansvarig politiker.
Det är således dags att betrakta den unga människan som en varelse i vardande, som vill utbilda sig och inte utbildas.
Kanske borde vi ändra vårt sätt att se på kunskap och ifrågasätta utbildningssystemens sätt att fungera, men vi bör akta oss för att vilja likrikta, eftersom kulturernas mångfald är en källa till personlig berikning och ett villkor för en lyckad mänsklig utveckling.
Det finns inget mirakelmedel, utan ett slag att utkämpa.
Alla de som tror på detta måste slå samman sina krafter för denna strid.
