# ID: svediakorp-gov402757
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,298
# sentences: 89
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Först och främst skulle jag vilja tacka er för att ni accepterade att ta upp Media Plus på föredragningslistan, trots att den var mycket fullspäckad, och trots det faktum att det så ofta blir sent på kvällen.
Men när allt kommer omkring utövas ofta kulturen sent på kvällen, vi håller oss således någorlunda till vanorna.
Jag vill också tacka de parlamentsledamöter som har ägnat sig åt förslaget med stor intensitet.
Ledamöterna i utskottet för kultur, givetvis, men också de olika utskott som har rådfrågats för yttranden, och jag skulle vilja nämna föredraganden Echerer, samt Fiori, Rocard och Wynn.
Och jag vill särskilt ansluta mig till alla dem som har framhållit föredraganden Hieronymis bidrag.
Man gratulerar i allmänhet föredraganden: det är tradition.
Men den här gången anser jag att man kan säga att Hieronymi har gjort ett mer än exceptionellt arbete.
Hon har varit en förnämlig föredragande, och det är tack vare henne som dagens förslag från parlamentet är ett förslag som förbättrar kommissionens text.
Vi tackar för föredragandens förhandlingsmässiga begåvning och personliga engagemang.
Tack så mycket, fru Hieronymi.
Herr talman!
Som ni vet har kommissionen ett stort intresse för den åsikt som uttrycks av Europaparlamentet, särskilt inför mötet i ministerrådet (kultur) den 20 och 21 juli, eftersom det är min sak att delge ministrarna Europaparlamentets synpunkter.
Diskussionerna mellan kommissionen och rådet kommer således att kunna utvecklas på ett värdefullt sätt, inte endast på grundval av kommissionens förslag, utan även med stöd av parlamentets ståndpunkt.
Förvänta er inte att jag ger mig in i ett tal om betydelsen av europeisk film.
Det har jag gjort flera gånger, på många ställen.
Ni känner till min uppfattning i frågan och jag delar dem ni har, men i kväll är vi här för att lägga fram ett förslag, bästa möjliga förslag.
Jag har med stort intresse tagit del av de 116 ändringsförslag som har lagts fram här i dag.
48 av dem avser förslaget till beslut om yrkesutbildning och 68 avser avsnitten " utveckling, distribution och marknadsföring ".
Alla ändringsförslag visar att parlamentet till stor del instämmer i den strategi som kommissionen har utvecklat för Media-programmet.
Det finns många konkreta förslag för hur programmet skall genomföras, och att döma av dessa ändringsförslag avtecknar sig flera farhågor från parlamentets sida.
Jag måste säga er att kommissionen till stor del instämmer i dem, liksom jag för övrigt ansluter mig till de flesta åsikter som har uttryckts här i kväll.
Första synpunkten: den betydelse som tillerkänns den audiovisuella innehållsindustrin i dagens och morgondagens europeiska ekonomi och samhälle, samt kravet på att ta hänsyn till de nya möjligheter som erbjuds, särskilt av den nya tekniken, den digitala tekniken.
Denna utmaning bör ta sig uttryck i att Media Plus uppmärksammar ny teknik i större utsträckning, men eftersom det inte räcker att gemenskapens övriga initiativ också blir öppnare, i Lissabontoppmötets efterföljd.
Som ni med rätta har påpekat har vi inte tillräckligt med pengar för att kunna investera i produktioner.
Att producera en enda större film skulle nästan kosta mer än hela vårt Mediaprogram.
Därför har vi med Media försökt att komplettera det som medlemsstaterna gör och borde göra.
Men inte heller det räcker, och vissa talare har med rätta erinrat om en tidigare erfarenhet av en garantifond som slog fel.
Vi arbetar på nytt för att återskapa en sådan fond.
Jag har faktiskt tagit kontakt med chefen för Europeiska investeringsbanken (EIB): vi kom båda två överens om vad som krävs för en utveckling av innehållsindustrin i Europa, nämligen att man utvecklar tillgången på riskkapital och därmed utvecklar de instrument som bidrar till investeringar i audiovisuellt innehåll.
Det är i denna riktning som mina tjänstemän och tjänstemännen vid EIB är i färd med att förhandla för att så snart som möjligt få till stånd en sådan investeringsfond, i samma anda som genomsyrar e ­ Europe, vilket förordades i Lissabon och bekräftades i Feira.
När affären är på rätt spår kommer jag givetvis till parlamentet, herr talman, för att informera er.
Jag håller också med om att gemenskapens audiovisuella politik bör vara övergripande men utvecklas som ett komplement till och i samverkan med den nationella och regionala politiken på området.
För det andra: en av Media-programmets erkända framgångar är att det är anpassat till behoven hos företagen inom sektorn, särskilt de små och medelstora företagen, med finansiella stödmekanismer och stöd till utbildningsprogram anpassade efter företagens verksamhet och strategier.
Dessa mekanismer bör således syfta till att de nationella marknadernas hinder skall kunna övervinnas och att man fullt ut skall kunna dra fördel av ett utvidgat spridningsområde.
Det är således avgörande att man stöder sig på branschens experter när Media Plus skall genomföras och att stödmekanismerna blir tillgängliga för ett så stort antal företag som möjligt, i alla länder och i alla regioner som utgör vår gemenskap.
Och när programmet genomförs måste man finna en lämplig jämvikt mellan hänsynstaganden till branschfolkets behov å ena sidan och å andra sidan kravet på öppenhet och en strikt kontroll av offentliga utgifter, herr Perry, med respekt för de finansiella bestämmelserna.
För det tredje kan jag med nöje konstatera att parlamentet delar kommissionens uppfattningar om programmets målsektorer och önskan att se en gränsöverskridande samverkan utvecklas - jag tror det är här innehållsindustrins framtid i Europa finns, i samproduktioner - som sagt, en gränsöverskridande samverkan mellan produktions- och distributionssektorer för en mer konkurrenskraftig industri, och det kommer att vara något nytt.
Men om man talar om en kulturell industri talar man givetvis alltid om kultur, och det faktum att vi vill ge spridning åt våra filmer betyder att vi vill uppmuntra, betona och förverkliga den kulturella och språkliga mångfalden, som inte endast är något som fördraget föreskriver, utan något som medborgarna vill ha och som vår politiska erfarenhet gör gällande.
Mina damer och herrar!
Vilken ståndpunkt har således kommissionen om de ändringsförslag som presenteras för oss?
När det först och främst gäller avsnittet " yrkesutbildning ", kan jag helt eller huvudsakligen godta 37 av de 48 ändringsförslag som presenteras i dag.
Jag har, herr talman, en lista över ändringsförslagen till ert förfogande.
De enda ändringsförslag som jag reserverar mig mot rör självfallet budgeten.
Tro mig, kära kolleger, det besvärar mig att stå här inför er i dag och säga att jag inte kan acceptera det belopp som ni föreslår.
Om jag inte talade i egenskap av kommissionär skulle jag personligen anse det av parlamentet föreslagna beloppet alldeles för lågt för de mål vi vill uppnå.
Tyvärr har vi en tvingande budgetmyndighet, och tyvärr har vi också våra regeringar som vill ännu mindre än vad budgetmyndigheten tillåter mig att vilja.
Så ni förstår, jag är tvingad att säga att era förslag, som inte är överdrivna fru föredraganden, inte kan få kommissionens stöd.
En annan fråga handlar om att utesluta det inledande grundutbildnings- och fortutbildningsområdet: ändringsförslagen 12, 110, 111 och 112.
Jag anser att den typen av utbildning bör kunna stödjas, men inte generellt sett, utan i enstaka fall och som ett tillägg när det inte finns något annat stöd på nationell eller europeisk nivå, och särskilt för de åtgärder som ingår i nätverk för parter som är verksamma inom fortbildningsområdet, alltså i synnerhet för att denna inledande utbildning skall ha en europeisk spännvidd.
Ett annat problem är att utesluta utbildningsområden som skall stödjas av programmet för yrkesutbildning inom ekonomisk, finansiell och kommersiell förvaltning: ändringsförslagen 113 och 114.
Ni förstår, om vi vill utbilda branschfolk med sikte på effektivitet är det avgörande, även på EU-nivå, att lära dem att få grepp om den europeiska och den internationella dimensionen av marknaden på deras verksamhetsområden.
Klippning av internationella samproduktioner, marknadsföring, distribution i andra länder - allt detta måste läras ut till framtidens branschfolk i den audiovisuella världen om vi vill att de skall vara verksamma på internationell nivå, och det är vårt mål.
Det är således i ett europeiskt perspektiv som den ekonomiska, finansiella och kommersiella frågan kommer att stödjas.
Fjärde punkten: att ta med tekniska yrken inom det audiovisuella området, ändringsförslag 18, och inom radio, ändringsförslag 33.
Dessa utbildningar är väl utvecklade på nationell nivå och kräver inte i sig en europeisk dimension som de andra föreslagna utbildningarna.
Däremot är jag positiv till att öppna Media-utbildningens åtgärder till de som är yrkesverksamma inom radiosektorn, vilket kan utgöra en kompromiss mellan ändringsförslagen 33 och 34.
Slutligen finns det två ändringsförslag med karaktär av en förklaring om att uppmuntra skatteåtgärder, ändringsförslag 4, och om immaterialrätten, ändringsförslag 9.
Även om dessa ändringsförslag i princip är berättigade, går de utanför beslutets motivering.
Herr talman!
Jag kommer nu fram till den andra delen av förslaget till direktiv: " Utveckling, distribution och marknadsföring ".
Jag är beredd att godta 57 ändringsförslag, enligt deras ordalydelse eller innebörd, vilket utgör 80 procent av parlamentets framlagda ändringsförslag.
Jag har en förteckning över dessa ändringsförslag till ert förfogande, herr talman.
Jag måste absolut framföra mina reservationer mot elva av de framlagda ändringsförslagen.
Fyra av dem, ändringsförslagen 53, 65, 69 och 93, har karaktären av en förklaring och går utanför beslutets ramar.
Att ta med dem i förslaget till beslut är inte motiverat, hur berättigade de än är innehållsmässigt.
Mina reservationer avser särskilt följande ändringsförslag, och det kommer inte att förvåna er: det gäller ändringsförslagen 44 och 54 om den rättsliga grunden.
Parlamentet vill att kommissionens föreslagna rättsliga grund, artikel 157 tredje stycket, skall tillfogas en annan rättslig grund, artikeln " Kultur ".
Kära parlamentsledamöter, jag förstår er, men jag anser, och så var fallet redan för Media 2, att artikel 157 om industrin utgör den lämpliga rättsliga grunden för detta beslut, med hänsyn till dess mål, syfte och innehåll.
Jag har under mitt anförande sagt: att föra en industripolitik för den audiovisuella sektorn betyder inte att man glömmer den kulturella mångfalden, eftersom målet för denna kulturindustri just är att förverkliga den kulturella mångfalden ute i samhället.
Men valet att välja artikeln om industri till rättslig grund stämmer överens med EG-domstolens oföränderliga rättspraxis, vilken föreskriver att, jag citerar: " inom ramen för gemenskapens befogenhetsordning bör valet av rättslig grund för en handling grundas på objektiva faktorer som kan kontrolleras juridiskt, och en av dessa faktorer är handlingens mål och innehåll. "
Media Plus är ett program ämnat att stärka konkurrenskraften hos industrin inom den audiovisuella sektorn, men jag var mån om att ett stycke i ingressen, det elfte, betonade - om det fortfarande skulle behövas - den kulturella dimensionen i den audiovisuella sektorn, i enlighet med artikel 151 fjärde stycket i fördraget.
Jag noterar era farhågor och hoppas verkligen att nästa fördragsrevidering erbjuder en ny ram och åtgärder som låter Europaparlamentet vara fullt delaktig i besluten om den audiovisuella politiken.
Vad gäller ändringsförslag 87 om budgeten för den andra delen, har jag samma synpunkter som för ändringsförslaget om utbildningsbudgeten.
Jag behöver således inte återkomma till det.
Vad beträffar ändringsförslag 103 om radio, kan Media Plus inte utvidgas till andra sektorer med hänsyn till de finansiella begränsningarna, men när det gäller utbildningsdelen har jag redan gjort en eftergift genom att låta radioområdet omfattas av programmet.
I fråga om ändringsförslagen 115 och 116 - minoritetsspråk och regionala språk - är kommissionen som ni vet mycket mån om respekten för och främjandet av den språkliga och kulturella mångfalden.
Denna angelägenhet beaktas för övrigt i hela Media Plus-programmet, framför allt genom positiva diskrimineringsåtgärder i samband med stödmekanismerna till förmån för branschfolk i länder och regioner med lägre produktionskapacitet och ett begränsat geografiskt och språkligt område.
Ändringsförslag 115 skulle skapa ett delprogram inom programmet.
Jag tror inte man behöver gå så långt.
Men ändringsförslag 116 innebär egentligen inget annat än att det införlivar och klargör åtgärder som redan förekommer på olika håll inom programmet.
Om parlamentet vill ha det kan ni besluta om det, jag motsätter mig inte detta ändringsförslag.
Kära kolleger, herr talman!
Bortsett från dessa få punkter där vi inte samtycker - ett minimalt antal punkter - vill jag uttrycka min tillfredsställelse, en tillfredsställelse över vårt samarbete och de många punkter där kommissionen och parlamentet är överens.
Dagens framlagda ändringsförslag, som är av hög kvalitet, förbättrar utan tvekan de texter som inrättar Media-programmet.
De bidrar till att vi skall kunna nå det mål vi vill nå: att skapa en stark innehållsindustri i Europa.
Med vårt program Media Plus vill vi komplettera alla andra åtgärder som skall återge den europeiska filmen - inte dess humanistiska förfining, för den har europeisk film aldrig förlorat - utan återge den ett förtroende, för det är genom att tro på den europeiska filmens kapacitet som vi kommer att lyckas utveckla den som vi alla vill.
(Applåder)
