# ID: svediakorp-gov402745
# author: Junker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 558
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kära kolleger, herr talman!
Jag instämmer helt och fullt i alla hittills uttalade lovord och kommer därmed till saken.
Vi går nu in i tredje rundan av det europeiska filmstödet, och det är fortfarande absolut nödvändigt, för den europeiska audiovisuella industrin befinner sig utan tvivel i kris sedan en längre tid tillbaka.
Detta tar sig uttryck i följande fakta - en del har vi redan hört.
Över hela EU kommer cirka var tredje film aldrig ut till biograferna, och en stor del av dem som lyckas får aldrig mer än 130 000 besökare.
Och då skall man räkna med att investeringarna normalt täcks först vid ett besökarantal på en miljon.
Endast en femtedel av den europeiska produktionen lämnar det egna landet, av dessa går nio tiondelar emellertid endast till det europeiska grannskapet.
En av styrkorna i den europeiska filmen är samtidigt dess strukturella svaghet.
Low budget-produktioner i samma anda som filmer skrivna och regisserade av samma person kan ofta förverkligas endast med hjälp av nationellt filmstöd och finner ofta intresse endast hos en intellektuell ung publik.
Under och efter produktionsarbetet saknas det i regel adekvat promotion och marketing budget.
Även kulturell mångfald och flerspråkighet är oöverträffliga företräden, men dessvärre inte sällan hinder för bred spridning.
Hur vacker drömmen om att erövra den US-amerikanska filmmarknaden än är, låt oss stanna kvar med fötterna på den europeiska jorden!
Man får inte försumma att stärka de nationella marknaderna, och vidare gäller det att göra den europeiska marknaden mer tillgänglig.
Om det dessutom finns lagrar att skörda, desto bättre!
Konkurrenskraft och en stark marknad är välkomna mål i Media Plus.
Programmet drar lärdom av erfarenheterna från de föregående programmen, men dessvärre saknas det trots all kunskap i råd och kommission fortfarande mod till ett riktigt lyckokast.
Stor film behöver också stora pengar.
Till de hittillsvarande insikterna hör kunskapen om att en begränsning av produktionskostnaderna är en hämsko för de filmer som skall stödjas.
Ändå handlar det inte enbart om stödprogrammens finansiella resurser i sig.
Det handlar om möjligheten att skaffa sig riskkapital.
Här stöter vi på ett tungt kapitel.
Europeiska företag och banker investerar visserligen avsevärda summor i programindustrin, men snarare i den amerikanska, inte i den europeiska.
Med dem grönboken om olika strategier för att stärka programbolagen inom ramen för Europeiska unionens audiovisuella politik inrättades därför redan 1995 en europeisk garantifond som rådet - tyvärr främst från tysk sida - envist satte sig emot utan att erbjuda en annan lösning på problemet.
Därför dras i och med detta betänkande ett nytt försök i gång att återigen bringa detta finansieringsinstrument som en kompletterande åtgärd på tapeten.
Tyskland har nu en ny regering som inte nödvändigtvis behöver rädda ansiktet på grund av ett tidigare motstånd, kanske kan vi nu hoppas på ett större tillmötesgående.
Sist men inte minst får vi inte glömma TV-bolagen som motor för programindustrin, för det är här de avsevärda summorna för audiovisuella produktioner läggs ner, och här erbjuds sändningsutrymme.
I synnerhet har public service-företagen en nyckelroll.
De förfogar i stor utsträckning över human power och materiella tillgångar, vilket ofta är en nödvändighet för framgångsrika produktioner.
