# ID: svediakorp-gov402742
# author: Hieronymi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 610
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman!
Jag vill inledningsvis tacka kommissionen, Reding, kollegerna i alla inblandade utskott för det utomordentligt goda samarbetet samt för hittillsvarande fas av samarbetet med rådet, det portugisiska och nu det franska ordförandeskapet.
Gemensamt för alla har varit insatsen för Media-programmet med två mål: Alla vill vi stärka den europeiska filmen, och alla vill vi säkra de framtidsorienterade arbetsplatserna genom det audiovisuella tillväxtlokomotivet.
Därför är det viktigt att vi uppmärksammar det faktum att de europeiska företagen fortfarande är alldeles otillräckligt utrustade för denna utveckling på området med det audiovisuella innehållet.
Den gränsöverskridande spridningen av europeiska verk är nu liksom förr för liten.
På biograferna ligger den amerikanska filmens marknadsandel på 80 procent, den europeiska filmen utanför hemlandet på 7 procent.
På TV ligger importen av amerikanska långfilmer och serier på 74 procent, importen från övriga europeiska länder på 14 procent.
Mot bakgrund av detta siktar Media-programmet på grundval av föregående program Media I och Media II målmedvetet in sig på den brist som orsakats av den dåliga cirkulationen av europeiska verk och stöder i synnerhet tre områden: fortbildningen på programområdet genom Media - yrkesutbildning, utveckling och distribution i programmet Media Plus.
Nytt är det allmänna hänsynstagandet till online-området samt införandet av pilotprojekten om utnyttjandet av den digitala tekniken.
I det avseendet, fru kommissionär, kan jag på alla de inblandade utskottens och, vilket jag hoppas, även på kommissionens vägnar säga att vi stöder de förslag ni har lagt fram och hoppas att de skall nå full framgång.
Dock vill jag påpeka att vi på några punkter har gjort ett par ur vår synvinkel oerhört viktiga ändringsförslag.
Hit hör, som så ofta, först och främst budgeten.
400 miljoner euro föreslår kommissionen för ett femårigt program på det audiovisuella området.
400 miljoner var kommissionens förslag redan 1995, vilket rådet då tyvärr inte godkände.
Den som vill ta de chanser som den digitala revolutionen erbjuder måste göra det nu.
Därför är 400 miljoner för lite!
Vi har ett egentligen moderat förslag om höjning till sammanlagt 550 miljoner, 480 miljoner för Media Plus och 70 miljoner för Media-yrkesutbildning.
Enbart denna höjning kommer emellertid inte att leda till något eftertryckligt resultat.
Vi behöver ytterligare två instrument.
För det första behöver vi integreringen med andra gemenskapsprogram, och för det andra går vår vädjan till råd och kommission om att gemensamt se till att det i Europa äntligen - liksom det är självklart i Förenta staterna - kan sättas in riskkapital på den privata marknaden.
Mobiliseringen av det privata kapitalet, måhända är detta vårt mest centrala krav, tillsammans med pilotprojektet om den Europeiska investeringsbanken.
Det andra området är fråga om den rättsliga grunden.
Vi vet att detta är en knivig fråga för kommissionen, men vill att inte enbart artikel 157 - Industri, utan även artikel 151-Kultur får ligga till grund för det audiovisuella programmet.
Detta handlar om kultur och om industri.
Det bör också bli synligt i programmet och komma till uttryck i den rättsliga grunden.
Slutligen endast summariskt ytterligare viktiga krav: Insynen och rationaliteten i programmen bör stimuleras, medlen bör koncentreras till de små och medelstora företagen, de oberoende producenterna, medlemsländerna med ringa audiovisuell produktionskapacitet, och de skall komma de mindre språkområdena till godo.
Min vädjan till råd och kommission slutligen: Se till att tillsammans med parlamentet skapa en resolut lobbying för den europeiska filmen!
(Applåder)
