# ID: svediakorp-gov402666
# author: Barnier (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Jag skulle vilja ge Nogueira Román ett så precist svar som möjligt i denna ytterst viktiga fråga, som han inte är ensam om att ta upp, nämligen respekten för additionalitetsprincipen i samband med förvaltningen och genomförandet av strukturfonderna, som jag ansvarar för.
Herr Nogueira Román!
Jag uppmärksammar alldeles riktigt den information som vi begär och får från medlemsstaterna i den här frågan.
Jag måste säga er att kommissionen hittills inte har konstaterat att någon medlemsstat har brustit i respekt för additionalitetsprincipen i samband med genomförandet av strukturfonderna, i enlighet med definitionen av denna princip i förordningen om allmänna bestämmelser, framför allt sedan Berlin.
För att vara helt opartisk medger jag emellertid att det sedan denna princip infördes 1989 har uppkommit svårigheter som rör några medlemsstaters vidarebefordran av information till kommissionen, både vad gäller den metod som används och hur regelbundet informationen överlämnas.
Inför dessa svårigheter och för att lösa dem har rådet på kommissionens förslag lagt fram en önskan om att kontrollen och tillämpningen av additionaliteten skall förenklas, både vad gäller vissa metodregler och den tidsplan för uppföljning av additionaliteten som skall gälla den under nya programplaneringsperioden, som börjar i år och pågår fram till 2006.
Därför, herr Nogueira Román, skall additionaliteten inte kontrolleras mer än tre gånger under perioden, i stället för årligen.
Det är också i den andan som varje medlemsstat får en viss flexibilitet att fastställa utgångspunkten för de genomsnittliga utgifterna mellan 1994 och 1999.
I nuvarande skede tycker jag att förhandskontrollen av additionaliteten, dvs. den som föregår antagandet av programplaneringsdokumenten för 2000-2006, är tillfredsställande, och det säger jag helt objektivt.
Men det hindrar inte att man är vaksam; det hindrar inte att man ställer frågor och att man erinrar om, vilket jag för övrigt har gjort för flera regeringar, att jag även i fortsättningen kommer att vara uppmärksam på huruvida additionaliteten verkligen tillämpas.
Flertalet medlemsstater har överlämnat relevant information, särskilt uppgifter som rör finansieringen.
Dessa senare upplysningar pekar generellt sett på att det inte bara är staternas egna strukturpolitiska utgifter som upprätthålls, utan att, i de allra flesta fall, dessa utgifter i genomsnitt har ökat påtagligt för perioden mellan 2000 och 2006.
