# ID: svediakorp-gov402631
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 511
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Europeiska unionen har gjort fantastiska framsteg vad gäller att utforma en europeisk säkerhets- och försvarspolitik.
Från Köln via Helsingfors till Feira har vi gått från en ambitiös vision till konkreta mål, först militära och nu också civila huvudmål och upprättandet av nya speciella strukturer.
Denna mycket välkomna utveckling har gett innebörd till målsättningarna för " Petersbergprinciperna " såsom fastlagts i Amsterdamfördraget.
Deras införlivande i fördraget för några år sedan var endast möjligt genom ett helt och aktivt stöd från alla medlemsstater.
Det är för tidigt att säga om någon ytterligare fördragsändring på detta område krävs i detta skede.
Det har inte skett någon formell diskussion om Europeiska unionens försvarsaspekt inom ramen för regeringskonferensen hittills.
I ordförandeskapets rapport till Feira angavs att slutsatserna från Köln och Helsingfors kan genomföras utan att det är nödvändigt att på juridisk grund ändra fördraget, såvida inte rådets beslutsfattande befogenheter behöver ändras eller fördragets bestämmelser om VEU behöver ändras.
Ordförandeskapet har föreslagit att frågan om en revidering av bestämmelserna om den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken måste kunna ses över såsom krävdes vid Europeiska rådet i Nice.
Vad gäller den speciella frågan om ståndpunkten om något framtida försvarssamarbete mellan EU: s medlemsstater som inte tillhör Nato, är detta först och framför allt en fråga som skall lösas av de berörda medlemsstaterna.
Vad som är klart är att det militära huvudmål som man kom överens om i Europeiska rådet i Helsingfors kommer att kräva en gemensam samordnad insats av alla medlemsstater.
När det gäller utformningen av individuella, nationella, militära bidrag kommer dessa att diskuteras vid den utfästelsekonferens som skall äga rum i höst under det franska ordförandeskapet.
Återigen, hur EU-stater som inte är med i Nato ser på sin roll och vad deras medverkan till försvaret av Europeiska unionen bör vara är rättmätigt upp till dessa medlemsstater att bestämma.
Men det kan vara bra att skilja mellan två områden i den totala europeiska säkerhets- och försvarsbalansen, Petersberginsatser för fredsbevarande och fredsgenomförande å ena sidan och territoriellt försvar å andra sidan.
Europeiska unionens fastslagna målsättning är att vara redo att stödja åtgärder inom ramen för Petersberginsatserna.
Alla EU: s medlemsstater har kommit överens om detta och är redo att bidra till det.
De utmärkta bevisen på europeiska neutrala staters insatser på områdena fredsbevarande insatser och krishantering har kommit väldigt mycket i förgrunden i det nya europeiska säkerhetssammanhanget.
Alla fyra medlemsstater som inte också är medlemmar av Nato bidrar aktivt och konstruktivt till utvecklingen av CFSB generellt och till den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken i synnerhet.
Deras medverkan till den senaste regeringskonferensen var verkligen avgörande för att få Petersberginsatserna införda i det nya fördraget.
Slutligen har jag inga tvivel om att de aktivt och ambitiöst kommer att medverkan på detta område - materiellt liksom i de pågående diskussionerna för att utforma de nya samarbetsstrukturerna, vare sig det gäller militära eller icke-militära aspekter på konfliktförebyggande, konfliktlösning och krishantering.
