# ID: svediakorp-gov402619
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 723
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Sex frågor har lagts fram av tre ledamöter i er församling.
Kanske får jag besvara dem en efter en.
För det första, frågan om trösklar, den enda minimitröskel jag känner till är den för kvalitet och vi måste fortsätta att tillhandahålla patent som uppfyller absoluta kvalitetskriterier.
Tidigare i eftermiddags besvarade jag en fråga från fru Kauppi där hon frågade varför Europeiska patentbyrån inte nöjde sig med bara en expert och skälet jag angav var att vi måste få patent med högsta kvalitet och därför är det ibland nödvändigt att använda mer än en expert.
Jag anser inte att vi bör försämra kvaliteten i de patent som godkänns av Europeiska patentbyrån, och därför bör vi bibehålla tröskeln som den är.
Samma parlamentsledamot frågade om jurisdiktion.
Återigen, ett gemenskapspatent behöver en jurisdiktion för gemenskapen och vi anser att det vore bäst att placera denna domstol i Luxemburg och i den skall sitta specialiserade domare som naturligtvis också utgör en del av EU: s hela domstolssystem men det är helt och hållet en fråga om platsen för domstolen.
Om konkurrensmöjlighet, låt mig säga att det är en av de viktigaste skälen till att vi startade hela detta program.
Företags- och forskningsvärlden önskar ett enda patent som kan användas på en gång för hela gemenskapen och en som är billig.
Den genomsnittliga kostnaden för europeiska patent är tre gånger högre än kostnaden för ett normalt japanskt patent och fem gånger högre än kostnaden för ett normalt amerikanskt patent.
Självklart är detta till nackdel för europeisk konkurrenskraft.
Vad gäller språken, och här vill jag ta upp en fråga från De Clercq, om vi följde Luxemburgkonventionen från 1989, vilket innebar att alla patent måste översättas till 11 språk, skulle enbart kostnaden för översättning uppgå till 17 000 euro i genomsnitt medan det system som kommissionen nu föreslår kommer att kosta 2 000 euro.
Det är också skälet till varför Luxemburgkonventionen aldrig fungerade.
Man fastställde att det inte ratificerats i de medlemsstater som krävdes och därför blev den aldrig tillämpbar och detta på grund av att vi inte hade tillräckligt ambitiösa idéer, varken i fråga om jurisdiktion eller kostnader.
Herr De Clercq frågar varför kan vi inte ha fem språk.
Skälet är att konstruktionen av gemenskapspatentet är sådant att Europeiska patentbyrån beviljar ett patent för hela gemenskapen och därför kommer vi att låta hela processen fram till beviljandet av patentet vara som den är nu.
Därefter blir det giltigt i hela gemenskapen.
Sedan finns det en domstol som hanterar patenttvister men fram till beviljandet av själva patentet kommer Europeiska patentbyrån att arbeta som det gör nu.
Får jag påpeka att Europeiska patentbyrån är inte ett gemenskapsorgan.
Det finns en europeisk patentkonvention och 15 medlemsstater har undertecknat konventionen men flera andra stater har också undertecknat den, så kommissionen kan inte säga till Europeiska patentbyrån vad dess språkarrangemang skall vara.
När därför De Clercq frågar varför kan inte Europeiska patentbyrån bli ett organ i Europeiska unionen är mitt svar att Europeiska unionen måste underteckna europeiska patentkonventionen och bör förhandla om det men det är inte längre realistiskt att förvänta sig att Europeiska patentbyrån skall bli ett unionsorgan.
Den näst sista frågan som ställdes av De Clercq gällde medbeslutandeförfarandet.
Det kommer att fungera som det normalt gör och därför kommer parlamentet att spela sin normala roll vid övervägande av mandat och kommissionens målsättningar när man fattar beslut om dessa frågor i sin helhet i höst.
Till sist, när utvidgningen sker kommer unionen uppenbart att bli större och gemenskapspatentet kommer då att gälla de länder som har gått med i Europeiska unionen.
Det finns inget annat sätt att ha och upprätthålla ett gemenskapspatent.
Återigen, de två andra möjligheterna kommer fortfarande att finnas, så det kommer fortfarande att finnas ett polskt nationellt patent och det kommer också fortfarandet att finnas ett europeiskt patent som, om den ansökande önskar, kan täcka Polen.
Låt oss hoppas att de flesta europeiska företagen och de flesta europeiska forskningsexperter kommer att sträva efter att gå över från det europeiska patentet till gemenskapspatentet så att Europeiska unionens konkurrenskraft förbättras så mycket som möjligt.
