# ID: svediakorp-gov402573
# author: Goodwill (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 671
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I denna lagstiftning om märkning av nötkött finns två olika aspekter.
För det första garanterar den spårbarhet hos köttprodukter.
Fall av matförgiftning som härrör från kött är ovanliga och kan oftast hänga samman med lagring och beredning i hemmet eller cateringtjänster, snarare än med livsmedelsproducenterna.
Ibland finns dock problem som utbrottet med E-coli i Skottland.
I detta fall kan märkningen göra allmänheten uppmärksam utan att skapa panik och underlätta spårandet av kontaminerat kött tillbaka till affären, slakthuset eller gården där problemen startade.
Märkning kommer vidare att identifiera köttets ursprungsland eller ursprungsländer.
Detta är inte för att hjälpa främlingshatande konsumenter som vill förkasta allt som är utländskt - även om det inte är något fel att önska stödja egna bönder som lider under aldrig tidigare ekonomisk press.
Genom BSE-krisen riktades uppmärksamheten på de eventuella hälsorisker som sammanhänger med kött.
Några länder, som Frankrike, har en policy att slakta hela besättningen vilket kan lugna konsumenter trots dess brist på vetenskaplig grund och en risk för alltför liten rapportering.
Förenade kungariket å andra sidan som har en högre nivå av BSE-fall för ögonblicket avlägsnar alla djur över 30 månader från livsmedelskedjan och antar också en hel rad med andra åtgärder.
Vi kan diskutera hela dagen om vilket kött som är säkrast, men faktum är att så snart som märkningen är införd kommer konsumenten att kunna besluta.
Det är inte motiverat att fortsätta det olagliga franska förbudet mot brittiskt kött om det är tydligt märkt.
I själva verket kan de i Frankrike som har studerat frågan på djupet mycket väl besluta att köpa brittiskt som det säkraste och mest välsmakande valet.
Jag kommer nu att lämna synpunkter på ändringsförslagen.
Införandet av kategorier är onödigt, kostsamt och kan förvirra konsumenterna.
De flesta husmödrar vet inte skillnaden mellan en kviga och en stut.
En benig Holsteinstut skulle hamna i samma kategori som en champion Charolais men det förstklassiga djurets tvillingsyster skulle hamna i en annan kategori, enbart på grund av sitt kön.
Helt klart är detta en löjlig situation.
Kategoriförteckningen skapar kostnader för bönder och slaktare och skulle samtidigt ge konsumenter ovidkommande eller vilseledande information.
Det kunde också ge lägre värde för kategorier som stutar när stormarknader rationaliserar de kategorier som de lagerför.
Om Frankrike ensam vill fortsätta med sitt system, då vill jag inte hindra det.
Detta är en subsidiaritetsfråga.
Ändringsförslaget till artikel 14 skulle förhindra den förvirrande situationen att finskuret kött - sålt till exempel i Österrike, herr Fischler - som härrör från polska djur importerade levande till Österrike, kunde märkas som " producerat i Österrike ".
Jag är inte säker på att österrikiska bönder skulle vilja att det skedde.
Utan detta ändringsförslag kunde detta eventuellt vilseledande förslag uppmuntra till mer import av levande djur med klara konsekvenser för djurens välfärd.
Vi arbetar i en mycket snäv tidsskala med denna lagstiftning som skall träda i kraft den 1 september.
Det skulle därför vara oansvarigt av parlamentet att anta ändringsförslag som inte skulle kunna godkännas av rådet.
Det finns ingen tid till medling.
Jag håller inte med resonemanget att parlamentet skulle avsäga sig sina konstitutionella rättigheter för att förbättra detta förslag för att andra har misslyckats med att starta lagstiftningsprocessen i tid.
Vi har nu ett nytt franskt ordförandeskap - jag vet inte om någon här företräder dem - men jag rekommenderar rådet de ändringsförslag som antagits av utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor med stor majoritet.
Kan jag genom er, herr talman, be att rådet eller i annat fall kommissionären gör ett uttalande till parlamentet?
Tror ni att ni kan säkra en överenskommelse, grundad på de fem ändringsförslag som antogs i utskottet, som skall ta hänsyn både till parlamentets synpunkter och presentera denna lagstiftning i tid som den första stora insatsen av det franska ordförandeskapet?
