# ID: svediakorp-gov402525
# author: Kuntz (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 528
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Det betänkande från budgetutskottet som vi diskuterar i dag kan inte få UEN-gruppens franska delegations samtycke, och det av flera skäl.
Först och främst verkar det nödvändigt att särskilja debatten om budgeten 2001 från den om revideringen av budgetplanen, en revidering som vi säger nej till.
Ingen får glömma villkoren som gällde då budgetplanen fastställdes vid toppmötet i Berlin.
En fransk delegation i Europaparlamentet kan inte acceptera ett ifrågasättande av den kompromiss som blev resultatet av de svåra förhandlingarna i mars 1999.
Revideringen framstår dessutom som än mindre välgrundad med hänsyn till att Europeiska unionen har valt - efter att själv ha bombat Serbien - att utestänga denna nation från gemenskapens stöd.
Man måste således undanhålla 2,3 miljarder euro från de 5,5 miljarder som Prodi har aviserat för återuppbyggnaden på Balkan under åren 2000-2006.
Då framstår följaktligen situationen som helt hanterbar: det finns tillräckligt med pengar och det behövs varken en revidering av budgetplanen eller en sänkning av jordbrukspostens tak.
Vad gäller de siffror som Romano Prodi aviserade i december förra året: om kommissionen godtar dem i dag är den i övrigt medveten om att dessa summor tyvärr inte är grundade på en noggrann analys av regionens behov, eftersom kommissionen själv kallar beloppet " politik ", ett belopp som förresten aldrig har blivit godkänt av parlamentet, och framför allt inte av rådet.
Det är således möjligt att finna avsevärda belopp för Balkan och samtidigt inte revidera budgetplanen.
Konstaterandet som gjordes i slutet av budgetåret, att det finns ett kroniskt överskott på mer än 3 miljarder euro, visar att de genomröstade anslagen inte motsvarar verkliga behov, samtidigt som det är möjligt att göra stora besparingar eftersom vissa program uppenbart är underutnyttjade, och att det är mer än önskvärt att den investering som man har kommit överens om för Balkanområdet delvis görs genom en omfördelning av anslagen.
Vi säger också nej till Haugbetänkandet på grund av förslaget om unionens särskilda sändebud.
Det går faktiskt att likställa med en inskränkning av det som fortfarande återstår av den mellanstatliga sfären till förmån för området med gemenskapsintegration.
Amsterdamfördraget, som vi kämpade emot, föreskriver att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens administrativa utgifter från och med det här året sorterar under rådet, samtidigt som de operativa utgifterna skall finansieras enligt kapitel B8 under rubrik 4.
Vi säger slutligen nej till att separera anslagen för landsbygdens utveckling, något som tycks förordas i resolutionen, eftersom det oundvikligen skulle skapa svårigheter vad gäller regleringen av betalningarna.
Vi vill helt enkelt påminna om att riktlinjen för jordbruket fortfarande gäller, även om det numera finns ett utgiftstak som fastställdes i Berlin.
Eftersom man når detta utgiftstak om man slår ihop utgifterna för marknaderna (1A), landsbygdens utveckling (1B) och jordbruksutgifterna inför anslutningen, skulle en separering av anslagen för landsbygdens utveckling innebära en risk för att kommissionen föreslår oss betydande åtagandebemyndiganden, men betydligt lägre betalningsbemyndiganden ..., återigen till våra jordbrukares nackdel, vilket vi inte kan acceptera.
