# ID: svediakorp-gov402489
# author: Poli Bortone (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 479
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Vi noterar med tillfredsställelse den avreglering som pågår på detta område, eftersom vi är övertygade om att skapandet av en enda stor europeisk marknad är ett stort tillfälle till tillväxt och förbättringar.
Vi kan instämma i rådets gemensamma ståndpunkt eftersom den innehåller en balans som kännetecknar ett nytt skede för öppnandet av järnvägsmarknaden i väntan på beslut som säkerställer en balanserad konkurrens inom och mellan olika transportmedel.
Järnvägsdrift är resultatet av en permanent och tekniskt stark samling aktiviteter som utförs av olika aktörer - de som hanterar infrastrukturen, järnvägsbolagen, de som sköter stationerna och så vidare - som har många funktioner.
Om den ekonomiska effektiviteten tvingar dem till det kan dessa aktörer i stället spela rollerna som ansvariga för både infrastruktur och järnvägsbolag.
Det finns ingenting som säger att en total åtskillnad förbättrar systemet i fråga om öppenhet, effektivitet och säkerhet.
En total åtskillnad är inget nödvändigt villkor för att järnvägsmarknaden skall öppnas på den inre marknaden i Europa.
Förekomsten av företag som samtidigt fyller funktionerna som ansvariga för infrastrukturen och järnvägsbolag motverkar inte detta öppnande i den utsträckning man använder sig av förfaranden som möjliggör insyn, och som inte är diskriminerande, och som övervakas av en fristående reglerande enhet.
Men det räcker inte med det: ett integrerat företag är i allmänhet bättre rustat att utveckla ny teknik som samtidigt berör den ansvarige för infrastrukturen och järnvägsbolaget.
Ett järnvägsbolag vars beslut syftar till teknisk och ekonomisk optimering är i stånd att snabbt förverkliga nödvändiga innovationer och ta investeringsrisker.
Järnvägsnätet är ett tekniskt diversifierat system som hur som helst, oberoende av vilken organisatorisk lösning man väljer, behöver en stark samordnande hand.
Säkerheten garanteras säkert bättre när ett integrerat företag sköter järnvägsdriften eftersom:
företaget har kontroll över alla systemets beståndsdelar och hur de samverkar,
det kan dra nytta av erfarenheterna på ett mer komplett och snabbt sätt vad gäller händelser som rör hela systemet,
det ger myndigheterna tryggheten med att ha en enda ansvarig för systemets säkerhet.
Det är viktigt att följa principerna om jämställdhet och insyn när kapacitet tilldelas eller taxor sätts, men det är inte självklart att systemet med åtskillnad är det som bäst garanterar att dessa principer efterlevs.
Det scenario med integrerade företag och en järnvägsmyndighet som ingick i den gemensamma ståndpunkt som antogs i mars kan faktiskt säkra kontrollen av att tillgången till nätet inte är förbunden med diskriminering och av en rättvis spårkostnad.
Övervakningen av konkurrensen inom järnvägstransporterna i Europa skulle då säkerställas - dessutom finns redan statliga övervakningsorgan delvis - på effektivaste sätt och i störst utsträckning av den järnvägsmyndighet som omtalas i rådets gemensamma ståndpunkt.
Vad slutligen undantaget beträffar instämmer jag helt med kollegan Collins åsikt.
Om betänkandena av Swoboda och Jarzembowski
