# ID: svediakorp-gov402462
# author: Collins (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 445
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Det är lämpligt att för ett ögonblick tänka över hur detta interinstitutionella avtal har hamnat här som vi skall debattera här i dag.
Det är mycket viktigt att alla EU-institutionerna drivs effektivt och kompetent och de 370 miljoner medborgarna i Europeiska unionen måste stödja och ha förtroende för unionens interna lagstiftningsprocesser.
Ett av de viktigaste lagstiftande organen är Europeiska kommissionen, som har befogenhet att ta initiativ till antagandet av direktiv och förordningar.
Europeiska rådet företräder unionens femton regeringars intressen och har mycket kraftiga lagstiftande befogenheter.
Parlamentet är ett demokratiskt valt, lagstiftande organ som har väsentliga kontrollbefogenheter över andra nyckelinstitutioner.
Om Europeiska unionen skall kunna fungera mer effektivt är det mycket viktigt att förhållandet mellan kommissionen och parlamentet är väl identifierat och detta är skälet till att ramavtalet mellan kommissionen och parlamentet håller på att utarbetas.
Förhandlingarna om detta ramavtal har varit invecklade.
Det är kanske inte ett perfekt dokument, men det är verkligen ett steg framåt.
Det är mer fordrande än det som har funnits mellan de två institutionerna under de senaste fem åren.
Jag vill nu ta upp några av de viktiga bestämmelserna i avtalet.
De två institutionerna kommer nu att vara överens om att utvidga en konstruktiv dialog och ett politiskt samarbete, att förbättra informationsflödet och att samråda och informera parlamentet om administrativa reformer inom kommissionen.
Det finns också ett avtal, om än inte så omfattande, om EU: s lagstiftningsprocess, internationella avtal och utvidgningsförhandlingar, och förfaranden har lagts fast för överlämning av konfidentiella dokument och konfidentiell information från kommissionen.
Man kan argumentera att mycket av detta ramavtal bara förtydligar nuvarande bestämmelser enligt gällande EU-fördrag.
Jag vet exempelvis att kommissionen måste hålla parlamentet informerat om utvidgningsförhandlingarna, så att det kan ge sina synpunkter i god tid genom de rätta parlamentariska förfarandena.
Det är rätt och lämpligt med hänsyn till det faktum att Europaparlamentet måste godkänna varje medlemsstats rätt att ansluta sig till unionen som en ny och fullvärdig medlem.
Parlamentet har också sista ordet om internationella överenskommelser, som till exempel WTO-samtalen, kan godkännas eller inte.
Parlamentet kan inte förväntas fatta viktiga beslut om sådana ärenden om inte den nödvändiga och rätta informationen har överlämnats till ledamöterna för närmare övervägande.
Detta är skälet till varför kommissionen måste införa öppna förfaranden för att överlämna aktuell information om hela raden av förordningar, direktiv och internationella avtal som diskuteras och antas av unionen.
Slutligen är jag övertygad om att det alltid finns ett behov att klargöra förfarandena för att lämna ut konfidentiell information.
