# ID: svediakorp-gov402434
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 657
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
På min grupps vägnar vill jag gratulera föredraganden och säga att vi stöder betänkandet, liksom vi även välkomnar den positiva andan i Europeiska kommissionens meddelande.
Det är också hög tid att kommunikationsstrategin blir ännu effektivare och att samarbetet mellan kommissionen, Europaparlamentet och även medlemsstaterna verkligen förbättras under nästa mandatperiod.
Den europeiska befolkningen inte bara känner sig illa förberedd på euron, man är också - objektivt och subjektivt sett - illa förberedd på euron.
Den långa övergångsperioden har inte precis lett till att man förbereder sig mer intensivt och noggrant på införandet av euron, utan den leder tvärtom till mer desinformation och även till att förberedelserna skjuts upp, hos vissa i tanken rentav ända till juni 2002.
Detta tycks dessvärre inte enbart vara fallet bland befolkningen, utan även ute på företagen.
Visserligen säger 80 procent av företagen att de förbereder sig på euron och dess införande, men objektivt sett rör det sig faktiskt om högst 25 procent som på ett konkret sätt förbereder sig på detta.
För detta talar givetvis även det faktum att endast 1 procent av sedlarna inom Europeiska unionen har anpassats i dag.
Om vi inte engagerar oss nu måste vi alltså frukta att denna fruktade big bang som ingen av regeringarna ville ha faktiskt kommer att inträffa.
Men även här måste regeringarna själva visa sin goda vilja och ett större engagemang.
Jag anser inte att man kan lägga hela ansvaret på europeisk nivå.
I slutändan är det ändå medlemsstaterna som, även i subsidiaritetens tecken, är skyldiga att stå för politisk information och bildning.
Vi måste verkligen uppmana Europeiska unionens medlemsstater att investera pengar, tid och personal i att euron skall bli en framgång.
Tråkigt nog har de offentliga förvaltningarna hittills inte spelat den pionjärroll som man egentligen borde spela.
Som jag ser det, föredraganden har med rätta påpekat detta, vore det även viktigt att skolorna, lärarna, läroinstituten mobiliseras för förberedelserna inför euron.
Euron måste verkligen bli ett heltäckande innehåll i inlärningen.
Det räcker inte med några framgångsrika, men ytterst blygsamma Sokratesprojekt kring euron i Europas skolor.
Nej, detta är nu verkligen en uppgift som måste bemästras på ort och ställe.
Jag skulle tycka att det vore underbart om å ena sidan skolorna, Europas ungdom, välkomnar euron som ett handfast Europa och om man utnyttjar den egna förberedelsen för att kommunicera med andra.
Detta skulle ju även den äldre generationen kunna göra, som till stor del är så skeptisk till euron.
Varför skulle inte de äldre människorna i unionen utnyttja sin erfarenhet, sitt kunnande och även den tid de har till sitt förfogande för att göra euron till en framgång?
Här skulle vi måhända kunna få ett slags nytt generationsavtal som bidrar till europrojektets framgångar.
Kommissionen är säkerligen manad att samarbeta ännu närmare med oss och även att intensifiera engagemanget.
Men låt oss inte glömma att medlen för informationskampanjen är ytterst små och måste delas upp på medlemsstaterna.
Inget företag som lanserar en viktig produkt skulle förlita sig på dessa blygsamma medel för att göra produkten till en framgång.
Kvalitetssigillet euro, de första goda erfarenheterna av den monetära unionen som på senare tid faktiskt har skonat Europa från valutaturbulens är ett argument.
Men det gäller också att information blir till utbildning, för när allt kommer omkring är det en helt ny pris-, räknings- och värderingskänsla som måste läras in.
Låt oss inte bedras av den lättsamma övergången den 1 januari 1999!
Låt oss inte bedras av den så att säga automatiska överglidningen in i det nya årtusendet!
Euron måste man även förbereda sig psykologiskt på.
Det måste vi alla göra tillsammans, på alla nivåer i den Europeiska unionen!
