# ID: svediakorp-gov402426
# author: Duisenberg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 566
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag har haft så många gratulationer och komplimanger att framföra att jag helt enkelt säger att jag tackar Europaparlamentet för det sätt som de mottagit vår årsrapport på, och jag kan se att debatten här uttrycker stort stöd för den politik som vi har drivit hittills.
Det finns några punkter som jag vill ta upp.
Den fråga som ställdes av fru Randzio-Plath, herr Katiforis och herr Goebbels gäller alla i grunden om ECB har en för hög tillväxttakt, vilket får till följd att räntorna höjs.
Fru Berès ställde en mycket exakt fråga om vilken jag vill säga följande.
Jag förstår inte den pessimism som genomsyrar denna aspekt av debatten.
Under de senaste tjugofem åren har den genomsnittliga tillväxttakten för reell BNP inom euroområdet varit mellan 2 och 2,5 procent årligen.
Detta år och nästa år kommer tillväxten i euroområdet att vara större till och med betydligt större än 3 procent årligen och vi förväntar inflationen bli nära 2 procent.
På grund av oljeprisernas variation kan det även bli mer än 2 procent vissa månader, men genomsnittet blir 2 procent.
Det kommer att finnas risk för värdeökning, men vad vi gör med det beror på hur situationen utvecklas.
Som svar på fru Randzio-Plaths fråga om ECB motsätter sig en tillväxttakt på över 3 procent är mitt otvetydiga svar att vi motsätter oss förvisso inte en tillväxttakt på 3 procent, som vi förväntar nu.
Vi skulle vara emot ökad inflation, men det är ännu inte aktuellt även om som jag säger att riskerna kommer att finnas på den sidan.
Vi får nu den bästa period som Europa har haft på lång tid, under decennier kan jag säga.
Arbetslösheten kommer att minska under de kommande två åren.
Inte så mycket visserligen - det finns inget som den monetära politiken kan göra för att påskynda processen - men arbetslösheten håller på att sjunka gradvis och kommer att fortsätta att göra så.
Om, som alla nog förväntar och hoppas, Grekland kommer med i EMU den 1 januari nästa år, kommer det bara att vara Danmark som är medlem av ERM.
Frågan som ställdes gällde vad kommer ECB att göra om det skapar problem för Danmark?
ECB kommer att göra allt den kan för att behålla Danmark i ERM och det finns inget datum fastställt för när växelkursmekanismen skall avslutas så det kommer att bli på obestämd tid.
Hittills har Danmark varit anmärkningsvärt framgångsrikt som medlem av ERM med mindre växelkursmarginaler än vad som var tillåtet inom ERM och jag förväntar att det skall fortsätta så, även om jag hoppas att Danmark kommer att besluta att gå med i EMU.
Men jag kan försäkra fru Riis-Jørgensen att samarbetet mellan Europeiska centralbanken och danska nationalbanken är utmärkt.
I min inledning har jag redan nämnt frågan om öppenhet och de protokollsammandrag som efterfrågas i ett resolutionsförslag.
I inledningen till den månadsvisa presskonferensen hänvisas till debatten i ledningsrådet som just ägt rum.
Uttalandet är noggrant förberedd av hela ledningsrådet; det är inte ett oförberett uttalande.
En vecka senare presenteras hela uttalandet återigen i en mer slutgiltig form.
I tidningsledaren i månadsbulletinen lämnas all den information som kunde hittas i sammanträdets protokoll.
