# ID: svediakorp-gov402417
# author: Boudjenah (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 381
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vilket värde euron än har är Europeiska centralbankens exklusiva roll - som ni erinrade om, herr Duisenberg - att garantera prisstabilitet utan att bekymra sig för de ekonomiska och sociala konsekvenser sådana beslut medför.
Därför höjer ECB sina räntesatser, med risk för att begränsa investeringarna och bromsa tillväxten.
Denna höjning följer efter en höjning av de amerikanska satserna.
Eurons ihållande svaghet gentemot dollarn är för övrigt en konsekvens av en enorm kapitalförlust i Europeiska unionen.
Enligt experterna försvann nära 950 miljarder franc netto ut ur euroområdet under 1999, i form av direktinvesteringar i utlandet, vilket motsvarar 43 procent mer än under 1998.
Kort sagt används euron i hög grad till lån för att finansiera spekulativa projekt, t.o.m. borta i Förenta staterna.
Valet att konkurrera med Förenta staterna genom att gynna finansmarknaderna skapar ett dödläge, eftersom det är en blomstring med avseende på sysselsättning, utbildning, forskning och löner som kan utveckla en fullt modern europeisk social modell.
För det ändamålet bör det sociala och det penningpolitiska göra gemensam sak.
Men ECB är ensam herre på det penningpolitiska området.
För att bekämpa inflationen och visa strikt respekt för stabilitetspakten tillåter sig centralbanken t.o.m. att få medlemsstaternas regeringar att inrätta sig i ledet, men uttrycker sig aldrig för att kritisera den spekulation som tar över finansmarknaderna.
Den förespråkar återhållsam löneutveckling, flexibilitet och osäkrare arbetsvillkor.
Den underhåller privatiseringarna med syftet att främja konkurrenskraften och belöna kapitalet.
Den saluför också en " modernisering " av den sociala tryggheten och minskade utgifter för arbetslöshet, och ansluter sig därmed till logiken i avtalet mellan arbetsgivarna och två fackföreningar i Frankrike, ett avtal som lägger skulden på och straffar de arbetslösa.
Vi måste helt klart återuppta debatten om centralbankens uppdrag, med sikte på en ny kreditpolitik som införlivar sysselsättningskriterier.
Man får inte nöja sig med att förse den nyliberala ekonomiska politiken med ett socialt avsnitt.
Alternativet, dvs. ett verkligt socialt Europa, skulle vara att ersätta stabilitetspakten med en pakt för tillväxt, sysselsättning och utbildning.
Och för att genomföra sådana riktlinjer är det avgörande att stärka Europaparlamentets och de nationella parlamentens kontroll av ECB.
