# ID: svediakorp-gov402403
# author: Radwan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 923
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade herr talman, ärade ordförande Duisenberg, kära kolleger!
ECB: s liggande rapport för år 1999 är såväl centralbankens första rapport för ett helt år som den första rapporten sedan euron infördes.
Vi befinner oss i en fas då euron redan har införts.
Detta har påpekats, men medborgaren kommer att få sedlarna först till den 1 januari 2002.
Denna fråga kommer min kollega Karas att befatta sig utförligt med senare.
Viktigt är emellertid att vi innan dessa införs vinner medborgarnas förtroende.
Prisstegringstakten förra året på lite drygt 1 procent och därmed markant under ECB: s mål på 2 procent är en god förutsättning för detta.
Jag vill hjärtligt gratulera ECB och er, herr Duisenberg till detta.
Tack vare er stabiliseringspolitik noterar länderna i euroområdet en historiskt låg nivå för prisstegringstakten.
En förutsättning för en framgångsrik politik för ECB är dess politiska oberoende.
Detta betyder inte att det inte finns någon räkenskapsplikt, men det förutsätter en hög grad av information och öppenhet.
Som något positivt vill jag nämna Europeiska centralbankens regelmässiga rapporter i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor liksom de Internetpublikationer som ni redan har omtalat.
Men en ung institution som ECB behöver inte bara kämpa för finansmarknadernas förtroende, utan måste även kämpa för medborgarnas förtroende.
Därför uppskattade jag verkligen att ni vände er direkt till medborgarna i maj i år.
Jag tycker att detta borde göras mer regelbundet.
Medborgarna får en strid ström av information om euron, och jag tycker inte att informationen är anslående och informativ alla gånger.
Därför bör vi lägga om i en annan riktning.
Politiken måste presenteras på ett begripligt sätt.
Detta kommer att bidra till att folk får förtroende för euron.
En låg inflationstakt är samtidigt en politik för ekonomiskt svaga människor i vårt samhälle.
Därför är det viktigt att ECB inriktar sina beslut mot primära mål.
Enligt mitt sätt att se det är det inte acceptabelt med en inflationstakt på exempelvis över 3,3 procent för att det skall bli lättare att uppnå de sekundära målen såsom ekonomisk tillväxt och sysselsättningspolitik.
Det är just de svaga människorna som blir lidande av den krypande inflationen, och därför skapar detta ur mitt perspektiv sociala orättvisor.
Ansvaret för ekonomisk tillväxt och sysselsättning ligger primärt hos medlemsstaterna.
Just här ligger också en del av eurons yttre svaghet.
Reformer som anpassning av arbetsmarknaderna, ombyggnad av det sociala trygghetssystemet, avreglering av finansmarknaderna måste i större utsträckning skyndas på för att också göra euroområdet mer attraktivt som en plats för finanser och investeringar.
Enbart meddelanden med syftet inställt på att bli nummer ett i världsekonomin, liknande de på toppmötet i Lissabon, räcker inte.
Medlemsstaterna själva måste agera.
Därför bör målsättningen låg skuldsättning och balanserade budgetar uppfyllas och förverkligas snarast möjligt.
Viktigt är emellertid även att Europeiska centralbanken inte helt och hållet ignorerar det yttre värdet.
För det första finns det risk för höjda priser, för en importerad inflation, vilken för närvarande naturligtvis även förstärks av de högre priserna på råolja.
För det andra - och då är jag tillbaka på temat " information och medborgare " - är det yttre värdet för många människor ett tecken på hur stabil euron är.
Här måste vi verkligen ge akt på att detta yttre värde inte bara får stå för ett minskat förtroende för euron.
Därför välkomnar jag den senaste ränteutvecklingen, dvs. höjningen med 50 räntepunkter, som ett steg mot en medelfristigt orienterad finanspolitik för att skapa förtroende och lugn på finansmarknaderna och bland medborgarna.
En tydlig sänkning av avgifterna för de gränsöverskridande transaktionerna, vilken ni ju redan har tagit upp, vore ytterligare ett indicium för medborgaren på att euron är en positiv inrättning.
Här anser jag det viktigt att bankerna går avsevärt mycket mer ambitiöst och snabbt till väga.
Enbart bankernas hänvisning till standardiseringen av systemen räcker inte till.
Euron infördes inte över en natt och kom inte som någon överraskning.
Jag själv kommer från branschen databearbetning och telekommunikation.
Nog vet jag att en fråga kan realiseras snabbare om man placerar den högst upp på dagordningen och arbetar med det tryck som krävs.
Därför ber jag er att Europeiska centralbanken skall få vara med och bygga upp detta tryck för att förmå våra banker att i större utsträckning göra ansträngningar på detta område.
Avslutningsvis skulle jag vilja gå in på unionens förestående utvidgning österut.
Först vill jag klargöra det som stundtals har kommit upp under diskussionen, nämligen att det för mig inte handlar om en fördragsändring.
Snarare handlar det om att betrakta den förestående processen.
Det är obestridligt att det finns en trestegsprocess, från EU-medlemskap till deltagande i växelkursmekanismerna ända fram till fullständigt medlemskap.
Det krävs dock ett lägsta mått av ekonomisk konvergens för att balansera konkurrenssituationen bland kandidatländerna och de nuvarande euromedlemmarna.
Det är viktigt att kriterierna uppfylls, men även att spelrummet när det gäller att uppfylla dessa kriterier beaktas.
Det får inte vara så att beslut som vi en gång har fattat hela tiden binder upp oss över fem sex år under nuvarande och den framtida processen.
Denna process, dessa utjämningsmöjligheter måste vi bibehålla.
Avslutningsvis vill jag hjärtligt tacka alla kolleger samt utskottssekretariatet för det stöd jag har fått för betänkandet!
