# ID: svediakorp-gov402357
# author: Sterckx (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 494
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag anser att föredragandena har gjort ett mycket bra arbete, och resultatet av deras arbete, som vi i utskottet för regionalpolitik, transport och turism har lagt fram under deras ledning, är en sammanhängande helhet med ett tydligt syfte.
Swoboda har nyss framhållit detta: en vital järnvägssektor på en inre marknad som kan verka inom hela unionen.
Det är även en tydlig signal till rådet om att parlamentet vill gå längre än kommissionen.
Jag håller inte med min kollega Watts.
Jag anser att vi måste gå längre än vad rådet föreskriver i sin gemensamma ståndpunkt.
Vi måste nu göra upp ett scenario för en fullständig avreglering på medellång sikt, och det steg som vi nu tar är det första steget.
Det steg som rådet nu föreslår, är det första steget.
Vi måste även ta de följande stegen vilket innebär en avreglering av hela godstransportsektorn under år 2005, och på längre sikt, under år 2010 - för det är tio år till dess - även ta samma steg när det gäller den nationella och internationella persontrafiken.
Det finns ett antal punkter som är mycket viktiga i detta sammanhang, och jag hoppas att dessa ståndpunkter kommer att stödjas av tillräckligt många kolleger i morgon.
För det första måste man skilja på infrastruktur och tillhandahållande av tjänster.
Det är helt grundläggande.
Ingen kan vara domare och part samtidigt.
För det andra: vem kan begära ett tillstånd?
Även andra än järnvägsföretagen måste kunna göra det.
Jag ser ingen anledning, herr Swoboda, att skjuta upp detta tills år 2010.
Jag anser att vi redan år 2005 måste kunna göra det.
Vad beträffar artikel 12, så anser jag att vi inte har något behov av artikel 12, och att vi måste ställa europeiska krav på ett europeiskt tillståndsbeviljande - inte för att konsumenterna inte skulle vara viktiga, eller för att järnvägspersonalens sociala rättigheter inte skulle vara viktiga, och inte heller för att säkerheten inte skulle vara viktig.
Dessa saker måste komma i första hand.
Det måste ske därför att en europeisk järnväg kräver ett europeiskt regelverk och inte något extra nationellt sådant, för med ett dylikt kan medlemsstaterna göra sådant som de inte längre behöver göra på en Europamarknad.
Om vi följer den linjen så kommer järnvägsföretagen att vara tvungna att tänka på sina kunder och passagerare i första hand i stället för på sig själva.
Jag vill passa på och göra en kort teknisk kommentar.
Tjänstemännen har förklarat ändringsförslag 23 otillåtligt.
Jag ifrågasätter detta med stöd av artikel 80.2 b och artikel 80.3 i vår arbetsordning.
Jag skulle gärna vilja att tjänstemännen ser över detta igen, för mitt ändringsförslag är även kopplat till ändringsförslag 24 om artikel 12, och det förklarades vara tillåtligt.
