# ID: svediakorp-gov402170
# author: Maij-Weggen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 618
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Nu när vi faktiskt tar sats inför Nicefördraget och har fått läsa några värdefulla tal av Joschka Fischer och president Chirac, så är det kanske en kreativ idé att unna Tyskland och Frankrike att tillsammans inneha ordförandeskapet under ett år.
Men på ett villkor: Då måste ni se till att det sker ett genombrott i det europeiska samarbetet som överensstämmer med alla de vackra uttalanden som vi har fått ta del av.
Detta är inte bara menat som en bra inledning, för det jag framför allt vill säga är att axeln Frankrike-Tyskland inte endast skall syssla med att utveckla framtidsfilosofier, utan även måste lösa dagens och morgondagens institutionella problem.
I Nice måste det i vilket fall som helst fattas beslut om beslutsfattandet.
Enligt vår uppfattning måste alla beslut om europeisk lagstiftning, såvida den inte kränker medlemsstaternas grundlagar, fattas med kvalificerad majoritet i kombination med medbeslutande av parlamentet.
Det måste även fattas beslut om röstviktningen, och här anser vi att det är antalet invånare i de olika medlemsstaterna som skall vara avgörande, precis som här i parlamentet.
Det måste fattas beslut om antalet kommissionärer - vi vill se en kommissionär per medlemsstat - och om antalet Europaparlamentariker.
I den senare frågan har vi länge sagt att räcker gott och väl med 700.
Det måste fattas beslut om EG-domstolen och om stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Jag är således fullständigt ense med min kollega Gil-Robles om att detta måste skrivas in i fördragen, och om att samarbetet måste förstärkas.
Vad beträffar det senare, så är det absolut nödvändigt att göra något åt unionens struktur.
Det har både Joschka Fischer och president Chirac rätt i.
Jag är ingen motståndare till en federal struktur av Europeiska unionen.
Man kan även kalla det för en konfederation, som president Chirac sade i dag.
Det är hög tid att vi får en europeisk grundlag, enligt samma systematik som den man nyligen använde sig av på universitetet i Florens.
Det är hög tid att Prodi får den makt och de rättigheter som en europeisk regering faktiskt borde ha.
Det är också på tiden att vi får ett tvåkammarsystem, men inte såsom Joschka Fischer föreslår, med ett Europaparlament som detta och ett andra parlament med representanter från medlemsstaternas parlament.
Det skulle vara mycket bättre att bygga om EU: s ministerråd till ett slags förbundsråd.
Det intressanta är att Chirac även använde denna term då han svarade på frågor.
Är inte detta det mest naturliga sättet att ge Europa ett tvåkammarsystem, med ett parlament och en senat?
Gör om Europeiska rådet till en senat!
Slutligen måste en sådan grundlag innehålla mycket klara och precisa bestämmelser om vilka frågor som hör hemma på Europanivå och vad som skall behandlas på nationell nivå.
För mig får man gärna begränsa det europeiska området litet, och utöka de europeiska medlemsstaternas befogenheter en aning - så länge det bara är klart vad som är europeiskt och vad som är nationellt, och så länge vi bara lyckas ta oss ur den diffusa mellanstatliga och gemenskapsgrundade struktur som vi nu omges av.
Det skulle vara bra om man i Nice bestämde sig för att komma med ett sådant projekt inom två till tre år.
Jag hoppas att Joschka Fischers och Chiracs ord inte bli hängande i luften, utan att de en dag blir till verklighet.
De båda politikerna har stannat kvar, och jag skulle gärna vilja höra deras reaktioner - det går även bra under lunchtid.
